- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
105

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOHUSLÄNSKA FORNMINNEN 105

sig till herrar i de gamla keltiska huvudbygderna och
romarrikets gränser nått fram till de fria germanstammarnas
yttersta landamären, inträdde i Norden en förändring med
rent av explosionsartad kraft och hast.

Det var, som om på en gång alla fönstren öppnats i ett
sedan gammalt igenbommat hus. Få årtionden efter sedan
den keltiska dammen brutits finna vi i svenska bygder,
som helt eller nästan helt sakna minnen från föregående
århundraden, talrika arbeten liknande dem, de romerska
krigarna buro och använde. Till och med stämplade alster
av samma capuanska hantverkare, som haft en utmärkt
marknad i Pompeji omedelbart före dess förstöring, ha
funnit vägen hit. Den nordiska industrien, som sålunda tog

mönster och metoder av den
romerska, växte sig åter stark
och inom kort självständig.
Den återvunna välmågan
manifesterade sig för eftervärlden
genom i jorden nedgrävda
skatter och genom stora, ofta
präktigt smyckade gravfält.

Bohuslän äger från denna
tid, den romerska järnåldern
eller de fyra första
århundradena efter Kristus, talrika fynd
och fornminnen. Någon gång
har man under ett på en
bergshöjd hopvräkt kummel,
liknande den äldre bronsålderns,
funnit gravgods från denna tid.
Oftare valdes dock gravplatsen
nu inom bygden, omedelbart vid gården. Av detta slag är
det berömda gravfältet vid Greby, nära Grebbestad. Ännu
finnas där i tät gyttring halvtannat hundratal runda eller
avlångrunda kullar, intill 15 m vida och 1,5 m höga. Ett
ijogtal av de runda markeras av i deras mitt ställda
bautastenar. Jätten bland dem når 4,5 m ovan torven. Några

RUNSTEN VID
TANUMS KYRKA.

M. Jacobson fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free