- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
133

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FISKET I BOHUSLÄN 133

fiskeplatserna äro Gullmar- och Brofjordarna samt
Strömstads skärgård och gränsvattnen mot Norge.

Skarpsillfisket, som vintern 1915—16 gav en fångstkvantitet
av nära 20 000 hi till ett värde av 814 000 kronor, har sin
särskilda betydelse därigenom, att det uppbär den stora
ansjovisindustrien. Denna är koncentrerad i Lysekil, där
det finns ett 20-tal ansjovisfabriker. Men stora
ansjovisfabriker finnas ock vid Fiskebäckskil, i Gullholmen, Ellos,
Grebbestad och Strömstad. Där tillverkas årligen många
millioner burkar ansjovis, alla med välkända märken, och
sysselsättas ett stort antal arbetare, särskilt kvinnor, som
härigenom bereda sig en ganska god inkomst.

Huvudsakligen inomskärs försiggår också
hummerfisket, som är av stor betydelse särskilt för norra Bohuslän.

Tämligen nytt för skärgården är fisket efter den stora
nordhavsräkan. Det är fiskare från Fiskebäckskil och
Strömstads skärgård, som idka det resp. i Gullmarfjorden
samt i Kosterfjorden och vid Grisbådarna.

Inomskärs fångas också ål, makrill, torsk, vitling m. fl.
fisksorter.

I stort sett kan man säga, att inomskärsfisket
huvudsakligen bedrives av äldre fiskare. När t. ex. storsjöfiskaren
ej längre anser sig kunna som sig bör orka med det tunga
storfisket under de långa fiskefärderna, så övergår han gärna
till hummerfiske eller annat lättare fiske, som länge skänker
honom ett uppehälle, om ock nödtorftigt, på hans äldre
dagar. När storsillfiskaren blir för gammal för
snörpvads-fisket utomskärs, vilket ofta sker mycket tidigt, så övergår
han i mellersta och norra Bohuslän gärna till skarpsillfiske,
och när han kasseras även där, får han tänka på något ännu
lättare fiske, och antagligen slutar han med att idka samma
enkla fiske som han började som barn, då han med dörj
drog sina första vitlingar. Sålunda erbjuder havet en
möjlighet till utkomst för alla åldrar.

Som naturligt är förekomma ej alla slag av fisken på
varje fiskeläge, utan de äro fördelade olika på skilda
områden. Så bedrives det stora sillfisket av befolkningen från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1917/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free