- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
157

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VASTENJAURE OCH VIRIJAURE

157

EXPEDITIONEN LANDAR PÅ EN OBEBODD O OVANFÖR SUORVAJAURE. A. Wahlstedt fot.

brist i vår utrustning. Då visade sig emellertid det hela
endast hava varit ett litet skämt av nornorna. Förråden
återfunnos på ett oväntat ställe alldeles oskadade och den
försvunna konten befanns hava innehållit varjehanda finare
och läckrare födoämnen, som vi med vår spartanska
världsåskådning funno oss utan minsta svårighet kunna umbära
Den glada vändning sakerna sålunda tagit och regnets
upphörande försatte oss åter i gott humör. Vi gingo alltså
i båtarna och styrde ut på den vackra fjällomkransade
Suorvajaure.

Närmast ovanför Lilla Sjöfallet har man ett stycke högst
ovanlig natur. Vår Herre har här varit »kubist». Hela
klippgrunden är sönderklyftad efter räta vinklar i
tärningsform. Jättelika kvadrater och kuber vart man skådar och
underliga springor och grottor i mellanrummen. Det hela
är vilt och obändigt, och själv känner man sig i detta
storslagna, sällsamma tärningslandskap på sin höjd som
en liten strunt till kubikrot.

Tyvärr nödgades vi av tidens korthet att behandla dessa
intressanta stränder helt summariskt. Men vi anteckna
såsom en maning till våra efterföljare: glöm ej vid
båtfärderna på de lappländska vattnen att då och då göra
strandhugg. Landskapet kommer vanligen icke fullt till
sin rätt från båten. De i och för sig storslagna
fjällbilderna bli, då de ses utan förgrund, lätt litet monotona. Då
man timme efter timme glider fram över fjällsjöns djupa
vatten mellan dess visserligen övermåttan storartade men
så långsamt växlande strandkonturer, får man ibland en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free