- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
187

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM NÅGRA SVENSKA STÄDER OCH DERAS TREVNAD 187

det icke är hemskt som på en storstads, där den döde är
en bland millioner, utan där hembygdens frid har lägrat
sig kring gravvårdarna.

x

Ofta, lyckligtvis, får jag under mina inspektionsresor
komma till Västmanlands och Södermanlands städer. Jag
har sett dem och njutit dem, icke blott under sommaren,
turistsäsongen, utan under växlande årstider.

Västerås har så snabba förbindelser med Stockholm, att
staden nästan skulle räknas som en förstad till
huvudstaden, såvida den icke vore så förnämligt individuell, att
den aldrig kan bli någon sorts appendix. Den är också
äldre än Stockholm; dess uppkomst går ända till
900-talet. Aros hette staden i gamla tider, men blev omdöpt
till Westeraros, till skillnad från Nya Uppsala, Österaros;
Västerås blev stadens namn först på 1600-talet. Sedan
gammalt var staden av stor betydenhet icke blott såsom
ett av den katolska kyrkans huvudsäten i Sverige, utan
ock som en utfartsort för Bergslagen och Dalarna, och i
Västerås liksom i Arboga hade bergslagsmännen sina egna
gårdar och upplag.

Många gamla minnen äro borta, krig och brand hava
icke skonat dem, och reduktionen under Gustav Vasa
bidrog tyvärr också att förminska gamla kulturvärden,
liksom man i senare tid icke har förstått att bevara till
eftervärlden t. ex. ett sådant minnesmärke som St. Ilians kapell.

Då man kommer till Västerås, får man redan från tåget
intryck av att staden sedan länge varit i starkt uppsving.
Man ser Nordiska Metallbolagets och Allmänna Svenska
Elektriska bolagets anläggningar och man ser ganska
vidsträckta förstäder. Men som en kärna i allt detta ligger
det gamla Västerås, ännu lågbyggt, med många tegeltak
och med sin storartade domkyrkospira, ett verk av ingen
mindre än Nikodemus Tessin. Och domkyrkoplatsen är
målet, icke blott för den första vandringen i Västerås, utan
den blir så för varje gång man kommer dit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free