- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
223

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOM SKOGSARBETARE I NORDLIGASTE SVERIGE 223

måste arbetsuppgift blev nu att taxera två skogsområden i
närheten av Korpilombolo kyrkoby. Jag skall söka
fullständiga min skildring av sommararbetena i skogen genom
att även nämna några ord om taxeringsförrättningarna.

Ett taxeringslag består i regel av sju man: jägmästaren, en
prickare, en kompassgångare, två kedjekarlar, två taxerare.
Deras olika uppgifter skola framgå av det följande.

Finnes ej någon tillförlitlig karta över arbetsområdet,
vilket beträffande de nordligaste delarna av vårt land ofta
nog torde vara fallet, måste jägmästaren först göra upp en
sådan. Rågångarna rensas upp och mätas, och för var
hundrade meter nedslås i marken en numrerad påle.
Därefter upphuggas s. k. staklinjer. Med tillhjälp av smala,
manshöga träspett, tillyxade av ungskog, stakas en snörrät
linje genom skogen, varvid man upphugger en c:a 2 m
bred gång. Staklinjen uppmätes liksom rågångarna, och
numrerade pålar utsättas. Staklinjerna dragas naturligtvis
så, att man vid uppritandet av kartan kan låta dem bilda
kartans stomme. Skalan är vanligen 1: 8 000 eller 1 :10 000.
När den s. k. stomkartan med ytterkonturer och staklinjer
är klar, börjar taxeringen, varvid även kartans detaljer ifyllas.

Vid taxeringen väljes en av staklinjerna till bas, och från
varannan påle på denna staklinje går laget fram efter linjer
vinkelräta mot staklinjen. I spetsen går kompassgångaren.
Det är hans uppgift att ansvara för att laget rör sig
snörrätt framåt. Kompass, infälld i en träskiva, och en
järn-skodd stake äro hans redskap. Staken nedslås i jorden,
kompassdosan, vridbar kring en tapp i stakens spets, ställes
in i rätta riktningen, kursen bestämmes, och så bär det
i väg med blicken oavvänt riktad mot närmaste syftpunkt:
en trädtopp, en torr gren, en sten, en vitstammig björk eller
vad som kan vara lämpligt att ta till märke. Rakt framåt
bara, över sten och moras, över myrar och berg, genom
busksnår och vindfällen. När märket uppnåtts, slås staken
ned på nytt, riktningen syftas in och så åter snörrätt framåt.

Efter kompassgångaren följa två kedjekarlar, som
uppmäta den sträcka, som tillryggalägges. Taxerarna mäta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1917/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free