Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND FÅGLARNA PÅ ÖLAND 227
Närmar man sig en dylik skrattmåskoloni, mötes man
av ett moln av fåglar och ett öronbedövande larm. Och
vadar man ut i träsket en försommardag, är det ett rörligt
liv bland tuvorna och vassen. Små pigga skrattmåsungar
simma hit och dit, och det ena boet ligger bredvid det
andra. Somliga äro tomma, andra innehålla ägg eller
nykläckta ungar, och har man tur, kan man få höra späda
pip ur något ägg. Tittar man efter litet bättre, ser man en
liten näbb med ett vitt kalkkorn på, som ivrigt anstränger
sig för att spränga skalet. De oroliga föräldrarna flyga
skrikande därovanför och följa sina små med ögonen. Huru
de kunna skilja sina ungar från andras är mig en gåta,
och jag tvivlar på att de kunna det. Ty alla hava samma
färg och äro lika som bär, så att måsmamman nog får
finna sig i att få dem borlbjrtta då och då.
Skrattmåsarna äro aldrig de enda invånarna i ett öländskt
träsk. Vanligen bor även en mindre koloni tärnor på platsen,
oftast fisk- och silvertärnor men ej sällan även en och annan
svart. Tärnorna bidraga med gott resultat att hålla musiken
i gång, när man besöker träsket, och de stå ej långt efter
skrattmåsarna häruti. De nå emellertid aldrig upp till samma
antal som måsarna utan utgöra vanligen ett försvinnande
fåtal mot dessa. Måsarnas och tärnornas ägg äro stora
läckerheter för kråkor, som aldrig försumma ett äggkalas,
så snart tillfälle bjudes. Men att röva ägg från en större
skrattmås- eller lärnkoloni, det lönar sig ej att försöka.
Ty så snart en kråka visar sig, blir hon bortdriven med
skrän och oväsen.
Ett öländskt träsk bildar ett helt litet fågelsamhälle. Medan
man går omkring det, stöter man ofta upp änder av olika
slag, som efter ett vinande uppflog göra en lov kring platsen
och försvinna. Men det händer också, att de med dröjande
vingslag flyga ut ett stycke på vattnet och där flaxa fram
och tillbaka, så alt vattnet stänker om dem. Deras avsikt
är tydlig. De vilja leda all uppmärksamhet på sig själva
och flaxa undan från platsen, i hopp om att man skall
följa efter, som rovdjuren göra. Ty bland starrtuvorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
