Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 STEN BERGMAN
enda träsk trån torrläggning. Bäst vore om Ölands rikaste
fågelträsk, Petgärde, på norra delen av ön bleve fridlyst.
I dess sumpmarker trives ännu rödspoven, och över dess
vassar flyga talrikt med svarta tärnor bland de vita. Men
ÖSTRA LANDSVÄGEN MED PETGÄRDE TRÄSK I BAKGRUNDEN. Förf. fot.
det är väl för sent att rädda Petgärde, ty dess öde är nog
redan beseglat. En gapande avloppskanal är redan delvis
grävd, och det är blott underhandlingar med entreprenörerna,
som fördröja verkställandet av dödsdomen över Ölands
fågelrikaste träsk. Jag tycker mig se det efter urtappningen.
Den våta gyttjan med de frodiga vattenväxterna, där kärrets
fåglar brukade söka sin lättvunna föda, ligger sprucken och
hård. Den torra vassen, som ännu ej hunnit plöjas ned,
rasslar så förunderligt sorgset, när vinden stryker förbi.
Ovanför flyga kanske några klagande fåglar och undra,
varför människan vill att träskets vatten skall rinna ut i havet.
De milsvida alvaren, hur ödsliga och karga de än må
vara, ha dock sina egna fåglar, som trivas där båttre än
annorstädes. Främst bland alvarets fåglar vill jag nämna
en, som visserligen ej hör till de vanligaste men som synes
mig höra mera samman med omgivningen än de andra.
Det är ljungpiparen, ölänningarnas alvargrem. Han trives
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
