Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND FÅGLARNA PA ÖLAND 239
och utsatt för alla havets vindar, måste ju Öland vara
blåsigare än andra ställen. Och som det är ett fattigt land,
få dess invånare lov att taga vara på de möjligheter, som
givas. Därför ha de byggt sina väderkvarnar tätt längs
vägarna. På somliga ställen kunna de stå i en lång rad
och ge landskapet en egendomlig prägel.
Den öländska befolkningen är mångenstädes fattig och
efterbliven. Jordbruket kan ju ej stå så högt, då större
delen av ön är ofruktbar. Men överallt där marken är
»odelbar», som ölänningarna säga, idkar man åkerbruk.
Framför allt lägger man an på uppfödning av hästar, särskilt
för arméns behov, och har därvid ypperliga betesmarker
i alvaren. Men väntar man att på Öland få se de välkända
små Ölandshästarna, blir man djupt besviken. Om man
sökte från norra udden till södra, tror jag ej man skulle
kunna uppleta en enda dylik »ölänning». Det var förr i
tiden man hade sådana. Nu gäller det att få högsta
möjliga valuta för sina produkter, och då lönar det sig ej att
föda upp småhästar.
Alvaren lämpa sig också utmärkt till ko- och fårbete.
Emellertid ser det ut som om fårskötseln, liksom den förr
så blomstrande gåsskötseln, skulle gått starkt tillbaka på
senare tid. Fortfarande ser man dock otta får ute på
alvaren och möler då och då en skock på landsvägarna.
Och vid gårdarna får man ibland, men ej alltför ofta, se
gäss promenera omkring i gåsmarsch med högt lyftade
huvuden och allvarlig uppsyn.
Från Öland har sedan flera årtionden en stark emigration
ägt rum. I så gott som varje öländsk stuga är »kammaren»
prydd med stora amerikanska porträtt, insatta i brokiga
ramar och föreställande förhoppningsfulla söner och döttrar,
som givit sig ut att söka lyckan i fjärran land. Ofta finna
de emellertid ej vad de söka, utan återvända efter några
år, drivna av hemlängtan, till den kala och blåsiga ön långt
borta i öster. Den är dock ett stycke av fosterjorden, hur
karg och fattig den än må vara. Oaktat många sålunda
återvända till hemlandet, har Öland på de sista trettio åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
