- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
318

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

318 NÅGRA ORD OM SNÖSKRED

vid ett snöskred på Åreskutan, för ett tiotal år sedan fick lappen
Mårten-Tomasson Fjällsten känna på hur det smakade att följa
med en lossnad driva utför Trondfjället, och i mitten av
1800-talet krossades ett trettiotal renar vid Blåsten, på själva
Åreskutan, utraotade — som det säges — av vargar på en
överhängande driva. Renmassakrer ha f. o. inträffat även på andra håll.
Ett bör emellertid fastslås. Utsikten att överrumplas av
snöskred i Jämtlands^ällen är så pass ringa, att det skedda icke
kan eller får verka hämmande på skidfärderna upp till
fjälltopparna. Detta allt dock under förutsättning, att man icke söker
upp faran och helst går under erfaren förares ledning. Varje
individ, som ger sig upp i högfjället, bör vara klart medveten
om, icke blott begreppet snöstorm, utan han bör ock ha klart
för sig begreppet »överskjutande driva» och veta, vilken
utomordentlig revolution en lossnad sådan kan åstadkomma i fjällsidan.
Ett snöskred stannar merendels i den översta trädgränsen;
är det av stor omfattning, vräker det dock omkull björkarna
och stannar först i granregionen. På en svagt lutande fjällsida
har skredet ej ett skarpt fixerat slut, utan terrängen övergår
först så småningom i stillhet. Stora snöbollar komma alltid
rullande i ilmarsch framför det verkliga snöhavet, som går i
vågor efter markens ojämnheter och alltid ger ifrån sig ett dån,

som påminner om ljudet
av en fors. Efter snöhavet
komma så enstaka drivor,
som lossnat först senare
och så slutligen »bollarna»
igen, som kunna rulla i
timtal efter själva huvudskredet.
Att nedskriva några »råd»
om hur man bör bete sig,
då man råkat ut för ett
skred, torde ställa sig
mycket vanskligt. Det bästa
vapnet i denna strid, liksom
när det gäller den kanske
ännu fruktansvärdare motståndaren snöstormen, är alltid lugnet
Har man fast påbundna skidor, bör man givetvis söka bli kvitt
dessa, såvida ej utsikter finnas, att nå utom skredets område
med skidornas tillhjälp. Man bör emellertid aldrig söka åka i
spetsig vinkel mot skredet, ty nya snölager bäddas då ständigt
och nästan omärkligt över skidorna, och snart finner man sig
stående i snö till midjan — kanske med skidorna fast påbundna.
Faran att krossas är minst lika stor som faran att kvävas.

SYLKAMMENS SÖDRA DEL, DÄR
ÖVERHÄNGANDE DRIVOR FÖREKOMMA. T. Boberg fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free