- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1917. Göteborg, Bohuslän /
349

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR

349

sjöarna Stora och Lilla Le belägna Ed från en enkel faktorsgård,
tillkommen för övervakandet av timmerarbetena i trakten, till det för hela
Dalsland viktiga samhälle, som köpingen Ed i dag är. Vi få också prov
på den rika fond av karolinska minnen och sägner, som här fortleva från
de tider, då Tolfte Karl under kriget mot Norge företog talrika ritter
genom dessa gränstrakter, varvid han bland annat gästade den bekante
bonden Halvard Bryngelsson i Klevmarken, där föregående sommar en
minnessten restes till minne av konungens besök. En utförligare
skildring härav återfinnes på annat ställe i årsskriften.

Det är närmast för att celebrera denna i hela Dalsland mycket
uppmärksammade händelse, som förf. kommit att utge sina anteckningar i
bokform. Vi kunna vara honom tacksamma härför; han har riktat vår
litteratur med ett mångsidigt verk av stort intresse, vilket även i så
måtto fyllt sitt ändamål att det kommit oss att uppmärksamma en trakt,
som naturskönhet och historiska minnen i förening böra göra kär för
svenska sinnen.

Det icke minst värdefulla i arbetet och det, varigenom det kanske mest
gynnar kommande forskningar på samma fält, är den ytterligt noggranna
och fullständiga bibliografi över nordvästa Dalsland — 27 tätt tryckta
sidor, — som finnes bifogad arbetet. Med otrolig flit och möda har
förf. här samlat alla de arbeten, där Dalsland och speciellt Edstrakten
från en eller annan synpunkt finnes behandlad eller omnämnd. I
synnerhet tack vare denna värdefulla bibliografi kommer boken »Från en
gränsbygd» att alltid få en mycket bemärkt plats inom det område, dit
den hör — vår hembygdslitteratur. H. K.

ESTER BLENDA NORDSTRÖM, Kåtornas folk. Wahlström &
Widstrand 1916.

I den av Hjalmar Lundbohm utgivna serien *> Lapparna och deras
land* har vår kända »piga» under ovanstående titel givit oss en
skildring av sin ävenledes mycket kända vistelse hos lappfolket. Hennes
äventyrslystna sinne drev henne snart att utbyta sin plats hos »bonn i
Tanninge» mot ställningen som lärarinna för en skara vetgiriga
rusti-bussar till lappungdomar, dem hon under en sommar informerade i
bokliga konster. I denna egenskap fick hon följa lappfolket på dess
svåra färd över fjället, då »vårens värsta och vildaste snöstorm rasade
över öde slätter». Vi förvåna oss över hur flickan från sydliga nejder
kunde vara seg nog att uthärda mödorna under den äventyrliga färden,
och vi draga nästan en suck av lättnad, då den är slut och man är
framme och slår upp sina kåtor i de hägrande trakter på andra sidan
de vilda fjällen, där sommarens saftiga renbeten voro uppnådda. Sedan
avundas vi henne endast att ha fått framleva den korta sommarens
långa dagar i lapparnas euen krets såsom en bland dem; se varen komma,
träden knoppas, vegetationen spira, känna Lapplands oförlikneliga sol
lysa och härunder leva samman med ett folk, vars egendomliga kultur
och tankevärld i all sin primitivitet dock är så oändligt tilldragande.

Hennes skildring är icke någon dagbok. Den är mer än så. Den ar
en med lätt hand gjord karakteristik under berättelsens form. Den unga
lapplärarinnan har verkligen levat sig in i fjällfolkets liv och förstått att
klarare t. o. m. än andra mycket lärdare arbeten, ägnade åt lapparna,
giva oss en högst instruktiv och rolig inblick i deras tillvaro och
föreställningsliv. Sympatiskt och fint får hon i den med journalistisk raskhet
framflytande berättelsen fram deras naturliga godhet, naiva barnasinne,
övertro, goda humör och oförskräckta duktighet. De äro tagna på kornet
under vardagslivets id, dess sorger och glädje. Hur tycka vi oss inte se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1917/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free