Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGSLAGEN 11
kulturs inflytande växte Esaias Tegnér och Erik Gustaf
Geijer upp, ur sägnerna och minnena från denna tid har
Selma Lagerlöfs, Gustaf Frödings och Erik Axel Karlfeldts
diktning hämtat sina djupast kända motiv.
Brukens uppkomst betydde en koncentration av driften,
vilken för västra Västmanlands och Karlskogas del framgår
av de å sidan 5 återgivna kartorna. I stället för 93
masugnar inom dessa trakter 1637 funnos 1800 blott 62, detta
oaktat åtskilliga nya inom den norra delen tillkommit. Detta
betydde samma företeelse för Bergslagens vidkommande
som överallt annorstädes i världen visat sig tidigare eller
senare, nämligen att malmen vandrade till kraften, i detta
fallet vattenkraften och kolet. Ju färre masugnarna blevo,
desto längre fingo flertalet av dem att frakta sin malm.
Det är nästan förunderligt, att sjöar och vintervägar under
den tidens svåra kommunikationsmöjligheter ändock kunde
göra det möjligt att utföra dessa, efter nutida förhållanden
små, men efter dåtida betydande masstransporter först av
malm, kalksten, träkol m. m. till bruken och sedan av
järnet eller kopparn ut i världen.
Under denna tid var vårt land världens stora
järnleverantör. År 1740 producerade Sverige 40 %, det egentliga
Bergslagen 30 % av allt tackjärn, som tillverkades i världen; 170
år senare eller 1910 var vårts lands andel däri 1,1 %. Vad
är då orsaken härtill?
I första rummet bristen på nödigt bränsle. Uppfinningen
under 1700-talet av de processer, som möjliggjorde
järnframställning med tillhjälp av stenkol, bröt det svenska
herraväldet på den internationella järnmarknaden. I själva
verket finnas icke heller inom Bergslagen, med undantag
för Grängesbergsfälten, vilkas huvudmalm man i äldre tid
ej förstod att tillgodogöra sig, så betydande malmkvantiteter,
att en järnframställning i den stora skala, som nutilldags
sker i Tyskland, England och Amerika, därstädes varit
möjlig. Härmed stod den svenska järnindustrien inför
nödvändigheten av en grundlig omgestaltning, om den icke helt
skulle gå under. Redan av gammalt hade den varit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
