Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 53
och gårdar, framför allt sedan laga skiftets genomförande
på 1800-talet. Av bevarade byar äger Västmanland numera
mycket litet. Så när som på några få äro de skiftade och
spridda. De gamla gårdarna, som förr gärna voro tätt
FIG. 4. SÖRBERGA I MUNKTORPS SIN. EXTERIÖR Sven T. Kjellberg fot.
AV MANGÅRD MED PORTLIDER.
kringbyggda och bildade harmoniska enheter, erinra nu,
om de överhuvud äro kvar, oftast om en gom med
flertalet tänder utslagna, och det nya, som satts i stället, verkar
ej sällan artificiellt.
Särdeles stora synas byarna icke ha varit, åtminstone
under de senare århundradena. Förutom några få exempel på
en även annorstädes förekommande specialform utan
gårdsgruppering av husen, där boningshusen samlats kring en
öppen plats och fähus, logar etc. ligga för sig i särskilda
längor (fig. l) ha byarna fyrkantiga gårdar med längs- eller
tvärgående vägar (gator). Flera byar på slättbygden ha varit
ganska strängt utlagda efter geometriskt schema med
gårdarna i en eller ett par rader, någon enda gång också i
kvarter med gatukorsningen mitt i byn. I skogsbygderna
blevo byarna oregelbundnare, emedan förhållandena icke
medgåvo annat. Redan medeltida stadganden ha ingående
föreskrifter om byplanens reglering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
