Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 55
ningsformer mellan den enkla fyrbyggda och den
högsvenska gården äga vi i Västmanland, t. ex. i V.
Färnebo. Emellertid finnes ganska ofta även en annan gårdstyp
med man- och fägård skilda åt som var sin fyrkant (fig. 3)
eller så, att fähusen ligga mera spridda utanför mangår-
FIG. 6. FÄGÅRDEN I EN GÅRD I KLUNKHYTTAN. Stendahl fot.
den, vilket senare är vanligt i yngre tid och särskilt
typiskt för mera herrgårdsmässiga anläggningar, där
mangårdsbyggningen flankeras av flyglar. Vad som här sagts
om bondgårdarna gäller också bergsmansgårdarna, även
om utvecklingen där kunde gå fortare (fig. 5 och 6). I
prästgårdarna, som i mycket voro som större bondgårdar,
äro på 1600- och 1700-talen alltid mangård och fägård
skilda. Ljusnarsbergs prästgård hade 1663 den högsvenska
typen med portlider som skiljelänga, och på samma sätt
var det med Tortuna prästgård 1679. Åtminstone på
1700-talet finnas direkta uppgifter om prästgårdar med två helt
skilda fyrkanter.
I de gamla byarna trädde man ofta genom ett portlider
från gatan in på fägården, och först över denna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
