Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 SIGURD ERIXON
de små fyrkantiga »fatburarna» vid en del
bergsmans-och herrgårdar uppträda pyramidiska valmtak (fig. 24). I
präst- liksom i bondgårdarna förekomma på 1600- och
1700-talen både torv- och vedtak mycket allmänt. Även
halmtak voro då vanliga, medan en eller annan
prästgård vid 1600-talets slut hade spåntak. I senare tid
har en utpräglad skillnad uppstått mellan områdena på
vardera sidan om den ovan angivna gränsen mellan
FIG. 18. PLAN AV MANGÅRDSBYGGNING I ALBO, V. FÄRNEBO S.N.
a = »stuga», b = »kammare», c = »inmåsstuga» (utstuga), d = förstu.
slätt- och skogsbygden. Så gott som alla exempel på
bevarade torvtak tillhöra skogs- och bergslagsområdet,
och särskilt anmärkningsvärt är det sega fasthållandet
härvid i bergsmansgårdarna. Ungefär likartad är
utbredningen av vedtak (på boningshus dock knappast annat
än på finska rökstugor i Ljusnarsberg, se fig. 10).
Halmtak * däremot tillhöra nästan uteslutande slättbygden och
förekomma där ej sällan även på boningshus, såsom
back-och torparstugor. Spåntak ha först i senaste tid vunnit
spridning i bondgårdarna. Numera äro även tegeltak
vanliga. Skorstenarna äro ej sällan mycket höga och
vitmenade. I bergsmansgårdarna ha de sedan gammalt haft
järnhuv, någon gång till och med försedd med en
järnkrona överst.
Förstukvistarna spela icke samma roll i Västmanland
som norrut. Vanligast är ett enkelt, lutande förtak, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
