Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 65
ning av lin, rökning av matvaror etc, och även i denna
funktion hålla de på att försvinna. Såsom ovan framhållits i fråga
om prästgårdarna i äldre tid, hade man där vid sidan om
badstugor särskilda torkbastur (ofta kallade »pörten», ett finskt
ord) samt malthus
och kölnor för
maltberedningen. Även
sådana kunde för
kort tid sedan
påträffas hos
Västmanlandsbönderna. Fig.
12 visar en kölna
från Tullsta by i Kila
socken med ugn i
undre våningen och
torkanordningar för
säden i den övre.
Genom
sammanparning av två hus
av nämnda typ,
vanligen ett boningshus
och en bod (ej
sällan källarbod)
uppstod den ena av
huvudformerna för
våra boningshus. Rummet, som bildades av de båda
gavelsvalarna, blev slutet och försågs med dörr och baktill
avbalkades en kammare (jmf. fig. 13 och 14). Denna parstugutyp
är synnerligen vanlig i Västmanland, speciellt i
bergsmansgårdarna samt på slättbygden men även sedan gammalt i
prästgårdarna. Parallellt därmed uppträder emellertid en
annan huvudtyp, som också har förstu och förstukammare
samt ingång på långsidan, men saknar den andra stugan på
motsatta sidan om förstun. Den har utbildats av
grundtypen genom gårdshusens koncentrering i längor och
parstugans inverkan. Även denna husform är vanlig i
Västmanlands bondgårdar, liksom i prästgårdarna. Samman-
5. Svenska Turistföreningens Årsskrift 1918.
FIG. 21. BOD, MÄLLBY BY,
V. FÄRNEBO SIN.
Sven T. Kjellberg fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
