Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 69
bigås. Den var — och är delvis ännu — strängt bunden
av traditionen. Ursprungligen var den huvudsakligen fast
och först så småningom lösgjorde sig de särskilda
möblerna. I en vardagsstuga i V. Färnebo förekommo sålunda
FIG. 2 6. LOFTBOD VID YRSTATORP, DALKARLSBERGS S:N. Stendahl fot.
vid samma vägg som spisen (vanligen den norra) två
väggfasta sängar i två våningar samt en hög klocka emellan
(jmf. fig. 13). Denna typ, som överensstämmer med
vad som varit vanligt i Dalarna, känner jag också från
Munktorp. Annars var det vanligare, att endast en dylik
säng (s. k. hjällsäng) stod i hörnet mellan gaveln och norra
väggen, liksom i Uppland, etc. Till vardagsstugans
möblering i övrigt hörde väggfasta bänkar, bord, säten, få
stolar och i hörnet vid ingången ett väggfast skåp, vanligen
med öppen tallrikshylla över. I taket hängde stänger, varpå
brödspett o. d. lades. De kallas kronstänger eller — i
socknarna kring Västerås — hjällstänger.
Helgdagsstugornas möblering bestod vanligen av väggfasta bänkar längs
tre väggar samt ett långt bord vid fondgavelns bänk. Även
sedan möblerna blivit lösa, ja fabrikstillverkningar, kan man
konstatera, att uppställningen följer detta schema, om också
något modifierat.
Vi ha förut berört källarstugorna. De äro i sin
utbildning en egendomlighet för landet mellan Mälaren och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
