Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXKUKSIONEK I STOCKHOLMSTKAKTliN 193
En mycket lämplig utgångspunkt är också Huddinge,
såsom jag i uppsatsen 1914 framhållit. Här må i fråga
om exkursioner i dess omgivningar tilläggas en detalj.
Om man följer vägen mot nordväst förbi Fullersta genom
skogen en dryg kilometer, kommer man ut på en liten
slätt, som vägen övertvärar. Vid den bergsbrant, som
begränsar denna slätt mot nordost, finnas några uppstickande
bergsribbor, vilka erbjuda ett gott exempel i smått på ett
par för vår topografi ytterst betydelsefulla faktorer,
nämligen förkastning och utfyllning. Om anordningen av
ribborna får man en svag föreställning av fig. sid. 191. Ur
leran framsticka en mindre och två större bergskanter i
trappstegsanordning och parallellt med bergssidan. Såsom
en komplettering till förstående av uppkomsten skulle jag
vilja föreslå följande tänkta profil (se fig. sid. 192). Enligt
min tanke äro ribborna tunna, nedglidna skivor ur urberget.
Kanterna ha under istiden mer eller mindre avfilats av
isen och uppsticka nu likt bergsryggar i västficksformat.
I »dalarna» mellan dessa har isen pressat ned morän, d. v. s.
en naturlig makadambeläggning (på fig. betecknad med en
triangel) och över det hela har sedan ishavet och den forna
Östersjön i långa tider brett sina avlagringar. När landet
höjde sig ur Östersjön, spolades de högre lerskikten av, så
att ribbkanterna blevo fria. Det hela utgör ett i mina
ögon mycket instruktivt mikroexempel på hela
Mälarsän-kans topografi: rubbningar i berggrunden, inlandsisens
rensande och avfilande samt havets och isens igenfyllande
verksamhet.
Till förtydligande av det jag förut sagt om topografien
och vegetationen vill jag meddela ett konkret exempel.
Strax bredvid de ovan omtalade ribborna finnes en brant,
som är avbildad å fig. sid. 195. Andra och även bättre
exempel kunna uppletas på många ställen.
Överst se vi platån (A å fig. sid. 194) med mer eller mindre
förkrympta tallar, ljung och andra ris samt renlav. Rikare
vegetation finns blott här och där i skrevorna, där mossan
kvarhåller fuktigheten en tid. Branten är i allmänhet ve-
1:;. Soenslea Turistföreningens Årsskrift J918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
