- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
251

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under somrarna 1915 och 1916 har jag emellertid, utom
de iakttagelser jag förut offentliggjort[1] angående de
lämpligaste vägarna över gränsen, gjort några erfarenheter, vilka
torde förtjäna att meddelas de intresserade.

1. KEBNEKAISE—ELVEGAARD I SKJOMEN.

Sommaren 1915 gjorde jag en försöksmarsch från
Kebnekaisestugan kortaste vägen till norska kusten. En kort
skildring av densamma torde giva en föreställning om vad
denna väg har att bjuda.

Tillsammans med tvenne följeslagare bröt jag upp från
den präktiga Kebnekaisestugan en dag i sista hälften av
juli. Kosan styrdes in i Ladtj o vagges nästan
korridorliknande översta del mellan Signetjåkko[2] och Skartatjåkko.
Slutligen nåddes passpunkten mellan Kalix älv (Ladtjojokk)
och Kaitum älv, varefter det bar av ned i den
imponerande Tjäktjavagge, som egendomligt nog leder i fjällkedjans
riktning. Fjällen, som begränsa dalen, äro skilda åt genom
korta och branta tvärdalar och gruppera sig kulissformigt
längs dess sidor.

I Tjäktjavagge går turistvägen mellan St. Sjöfallet och
Abisko. Vi följde densamma mot N upp till
Turistföreningens torvkåta V om Kebnekaise. I nämnda kåta måste
vi stanna fem dagar på grund av stormig och regnig
väderlek. Sedan vände vi kursen mot V, och det gällde då först
att komma över den breda Tjäktjajokk. Vid ej alltför högt
vattenstånd går detta utan större svårighet rakt V om kåtan.
Älven delar sig nämligen där i ett stort antal grunda armar.
Vid högvatten torde det däremot knappt vara möjligt att
komma över annat än där Ladtj o vagge mynnar ut i dalen.
Där sitter stundom en lapp, som med tillhjälp av en båt
tjänstgör som farjkarl. Ett vadställe finnes strax nedanför
forsen därstädes.


[1] Sjöfallslandet och Stora Lule älvs källområde, S. T. F:s vägvisare N:o 52 sid. 35—42.
[2] Här och i det följande användes av praktiska skäl kartans form för de lapska namnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free