Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 JOHN FRÖDIN
framkomlig. Sjöns avloppsälv störtar sig här utför en
klippbrant och bildar ett vackert vattenfall. Något längre
ned har den utskulpterat en ravin i den bredare dalens
botten. Den sistnämnda är tämligen jämn och består på
kilometerlånga sträckor av flytjord. Jordflytningen är
vackrare och mera typiskt utbildad här än någonstädes på den
svenska sidan.
Äntligen stannade vi framför en kant i bottnen av den
vida dal vi hittills följt. Nedanför våra fötter låg nu den
nästan kittelformiga övre ändan av en djup, nästan
fjord-liknande dal, som var nedskuren i den övre, bredare, på
vars botten vi hittills vandrat. Först här på denna punkt
började tydligen den norska daltypen, fjorddalarna.
På bottnen av den djupare dalen anträffades den övre
ändan av en fjordliknande sjö, Kobvand. På dess strand,
där vide- och enbuskar erbjödo ett ypperligt bränsle, slogo
vi upp vårt tält för natten.
Följande dag, som likaledes var varm och vacker,
vandrade vi vidare
längs Kobvands
sydsida.
Terrängen var här
ypperlig, men vi
befunno oss ännu
ovanför
skogsgränsen. På sjöns
motsatta sida
reste sig höga fjäll
med små
glaciärer. Deras namn
kunde vi
emellertid ej få reda på, emedan det saknades norska
generalstabskartor över dessa trakter, och vi fingo taga oss fram enbart
med ledning av landets allmänna lutning mot havet i NV.
Nedanför Kobvand, som torde vara c:a 4 km långt,
nådde vi en ny, ehuru lägre avsats i dalbottnen, och
nedanför densamma mötte vi den angenäma åsynen av den
KOBVANDS SYDÖSTRA DEL FRÅN SÖDER. Förf. fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
