- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
355

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STÄMN1NGAK OCH IJNTKYCK KKÅN BHUNSKOG 355

med gott förstånd, utan också med stor uthållighet framgår av
följande: »Ullo Bondes husfru på Hollernö överlevde digerdöden.
Till en barnsängskvinna i Sölje längst uppe i Älvdalen förde
hon en dag varm gröt efter att ha kört åtta mil i skarp
vinterköld. Färden skedde efter älg och denne störtade under
hemvägen på en sjö ej långt från Hökesberget som sedan fick
namn av Älgsjön.»

Om sjön Ränken har Karl XII rimmat, när han okänd for
från Sulevik till Eda skans och då erhöll en dålig skjutshäst:

»Från Ränksed strand till Flogned sand
är längsta mil i Wermeland.»

Där Värmein smalnar till ett sund vid Skärmnäs udde stod
år 1430 en hård drabbning mellan bönderna och konungens
folk. Fältherren kom bittida om morgonen tågande över isen
mot bönderna. På äkta jössehäringavis ropade de, att »de
stodo sin egen fara och voro män för sig själva». Detta efter
medlingsförsök från hovherrarnas sida, men »vid ett enda
anfall var det beställt med hjältarna». — På sjöbottnen har man
funnit gamla krigsvapen.

I Mangnskogen börjar det mörkna. Nymånens silverskära
står skarp över åsen. Utanför riskojan sitter Kolar-Nisse och
röker sin snugga. Milan andas jämnt och lugnt. Det är icke
svårt att få kolarens förtroende i form av historier. Gösta
Berling hade han känt. »Också den mannen, stränglärd Guds
tjänare som han en gång var, fick erfara trolltygsmakt. Det
var en kvinna han särskilt hållit räfst med för hennes supiga
leverne. ’Du skall själv få nappatagas med den lede, får du
väl se hur pass du reder dej.’ Så sade finnkäringen och från
den dagen var Gösta Berling en bortbytt och hans lott ej mer
bland de stores. För brännvin arbetade han och på
brännvin levde han. Jag har en borste, som stackarn gjorde kort
innan han dog.» Så slöt Kolar-Nisse och knackade askan ur
snuggan. Sakta stiger röken mellan träden. Långt borta höras
korta, skarpa skrik — lommarna vänta storm.

Sigrid Löfstedt.

:•: :•: :•:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0417.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free