- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1918. Västmanland, Bergslagen /
362

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

LlTTKUATUli

grannlandens turistlitteratur, i den mån den har beröringspunkter med
vår egen. Den äldre systerföreningen i Norge arbetar ju i samma anda
som vår egen stora förening; den strävar som vi att väcka intresse för
sitt lands natur och folk och att utveckla Norges betingelser som
turistland. Ganska väl känt är här i Sverige föreningens arbete att upparbeta
leder genom Norges utomordentligt ståtliga fjällområden och underlätta
bestigning av Norges stolta fjälltoppar. I avsevärt högre grad än vad fallet
är med vår svenska förening har Den Norske Turistförenings arbete varit
riktat på just denna uppgift, för vars fyllande den uträttat stora ting.
Att detta är dess huvudintresse framgår även av årsskriften, vars
innehåll i stor utsträckning utgöres av skildringar av fjällturer och
beskrivningar över »tinde» bestigningar, alla roliga och instruktiva och typiska för
det norska oförskräckta lynnet och fjällhumöret.

Så mycket hellre ägna vi några ord åt Den Norske Turistförenings
aarbog, som den ofta nog innehåller uppsatser, som direkt intressera oss
svenskar; år 1916 skrev Jolle Westergren om en färd i Skellefteälvens
dalgång in över gränsen till Norge och därifrån vidare till kusten, och
Elisa Ulvig talade om hur det känns att vara »Paa luffen gjennom
Härjedalen og Jämtland». I årgången 1917 finna vi reninspektör Chr. Nissens
präktiga översikt över lederna Nordland—Lappland, vilka äro av betydelse
också från svensk turistsynpunkt. Även på vår sida om Kölen sträva vi
efter att så utlägga våra leder, att de föra över gränsen till Norge.
Anlända till norska kusten, skola vi lätt nog finna punkter, från vilka
vi kunna företaga återfärden en annan väg än den, på vilken ditfärden
skedde; vi vilja härigenom skapa rundturer och äro norrmännen
tacksamma för att de komma oss till mötes i detta avseende. Av den
sortens samarbete, varigenom turistcirkulationen inom den skandinaviska
halvön kommer att livligt befordras, kunna vi vänta oss mycket i en
framtid; i stället för att skilja oss skall Kölen snart en gång förena de
båda nordiska broderländerna.

Reninspektör Nissen är en av de mest sakkunniga ciceroner vi kunna
få genom det vilda, egendomliga och stämningsfulla fjälland, som
utbreder sig där högt uppe i Norden omkring gränsen mellan Sverige och
Norge. Hans fotografier, som illustrera artikeln, äro likaledes utmärkta
och instruktiva. Då vi själva arbeta på samma område och just i denna
årsskrift återfinnes en uppsats om samma ämne betraktat från vår sida
av Kölen, är den ifrågavarande översikten, som bör studeras av en var,
som ärnar sig fram dessa vägar, just nu även från svensk synpunkt
aktuell. Detta bidrag till den vackra norska årsskriften lika väl som
flera andra i densamma kan ge oss många goda impulser. H. K.

Nordisk Turisttidskriffc 1917. Redan i årsskriften för 1917 fästes
uppmärksamheten på ett nytt led i arbetet för turistsakens främjande,
men denna gång ej blott i ett enstaka land, utan i alla de tre
skandinaviska länderna. Nordisk Turisttidskrift har nu gått in i sitt andra
år, och det kan därför vara på sin plats att här se till, hur den under
detta första år fyllt sin uppgift som en sammanhållande länk mellan
de nordiska turist intressena.

Det kan då genast sägas, att tidskriften fyllt denna sin uppgift väl
under alldeles särskilt svåra förhållanden. Ty egentligen var det ju ett
vågstycke att starta en turisttidskrift vid en tidpunkt, då hela
turistväsendet befann sig i ett så prekärt läge, hotat på alla håll av krigets
följdsjukdomar: dyrtid, livsmedelsknapphet, trafiksvårigheter m. m. Men
å andra sidan hoppades man, att det olidliga tillståndet i världen snart
skulle ta slut, och då borde ju förefintligheten av ett väl inarbetat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:00:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1918/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free