Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKSBERÄTTELSE 367
oundgängliga dyrtidstillägg till personalen m. ni., år det tydligt, att för
1918 med den hittills gällande årsavgiften icke kan förväntas uppstå
något överskott, som kan användas till nya åtgärder för Föreningens
vidare utveckling, och att, så länge den nu gällande prisnivån fortfar,
Föreningen sålunda sannolikt kan hålla sin rörelse och sin ekonomi
någorlunda flytande men i avseende på sin egentliga verksamhet i fältet
blir så gott som fullständigt förlamad.
För att undvika denna eventualitet, som säkerligen för Föreningens
många vänner skulle förefalla synnerligen beklaglig, kunna två utvägar
tänkas.
Den ena är att minska årsskriftens storlek och även i illustrationsväg
göra indragningar, till dess kostnaden kan nedbringas, så att inkomster
och utgifter täcka varandra. Den andra är att — då avsevärda
besparingar på andra områden knappast torde kunna ifrågakomma — höja
årsavgiften.
Den förra av dessa utvägar är näppeligen att tillråda. Årsskriften är
nämligen det huvudsakliga medlet att kvarhålla Föreningens gamla
medlemmar och tillföra den nya, och årsskriftens framträdande i
väsentligt kringskuret skick skulle säkerligen verka ogynnsamt på Föreningens
ledamotsantal och därigenom undergräva Föreningens ekonomiska
välstånd och gamla anseende.
Mot den andra utvägen, att höja ledamotsavgiften med exempelvis en
krona för årligt betalande och 25 kronor för ständig ledamot, torde
däremot numera knappast komma att höjas någon röst. Av de
förfrågningar, Styrelsen gjort hos Föreningens revisorer, ombud och andra
intresserade personer, framgår, att man snarare förvånat sig över att
Föreningen, trots de senare årens prisstegring och Föreningens
forcerade verksamhet, kunnat reda sig med årsavgifter till nu gällande belopp.
Det torde vara uppenbart för en var, att i anseende till penningvärdets
sjunkande det belopp, vartill årsavgiften för omkring 30 år sedan
fastställdes, eller tre kronor, egentligen motsvarade betydligt mera än fyra
kronor nu.
I överensstämmelse med denna uppfattning har inom Styrelsen väckts
fråga om att förelägga 1918 års allmänna årsmöte förslag till sådan
ändring av Föreningens stadgar, att i § 3 beloppet för ständiga
ledamotsavgiften höjes från 50 till 75 kronor samt årligt betalande ledamots
avgift från tre till fyra kronor.
För att på förhand sätta Föreningens ledamöter in i den viktiga
frågan och bereda dem tillfälle att däri uttala sig, sammankallade
Styrelsen Föreningen till extra möte den 27 sistlidne november. Under
den diskussion i frågan, som vid detta möte förekom, vitsordades av
alla talare nödvändigheten av att företaga den ifrågavarande höjningen,
och vid omröstningen uttalade även mötet enhälligt, att det ansåg en
stadgeändring, som medför årsavgiftens höjning till fyra kronor, önskvärd.
Mötet förklarade sig även gilla, att Styrelsen, för att kunna tillämpa den
nya avgiften redan under år 1918, till de årligt betalande ledamöter,
som ville erlägga sin årsavgift föie årsmötet 1918, hemställde, att dessa
ville hos Föreningen deponera en krona, som av Föreningen finge
behållas, därest årsavgiften genom årsmötets beslut höjdes med detta be
lopp, men i motsatt fall skulle återställas till vederbörande ledamot.
Denna anordning har även hittills tillämpats vid lösandet av 1918 års års
avgift och icke på något håll mötts av ogillande.
Den höjning av årsavgiften, varom förslag sålunda föreligger vid 1918 års
årsmöte, anser Styrelsen vara den nödvändiga förutsättningen för att
tillförsäkra Föreningen en fortsatt oavbruten framgång, och Styrelsen är
förvissad om att ledamöterna själva, besjälade av alldeles samma känsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
