Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 OTTO KYDBECK
ligen varit allmänna under stenåldern i Skåne, därom vittna
f. ö. åtskilliga andra fakta. Sammanhängande med kulten
äro sålunda otvivelaktigt de skålformiga fördjupningar,
älvkvarnar kallade, vilka påträffats dels å lösa stenar, dels å
FIG. C. LERKÄRL FRÅN GÅNGGRIFTEN I GANTOKTA. B. Schnittger fol.
megalitgravarnas stenblock och som, åtminstone hittills,
delvis antagits härröra från stenåldern. Just på en utav
stenarna i Erkes dös hava åtskilliga dylika »offerskålar»
inhuggits. Ett ojävigt vittnesbörd om offer åt gudarna
äro de s. k. votivfynd, bestående av två eller flera, oftast
likartade stenredskap, vilka påträffats i mark och mosse.
I Historiska museet förvaras ej mindre än 100 dylika fynd
eller flera än samtliga f. o. kända fynd av ifrågavarande
art inom landet. De visa bl. a., att votivfynd förekommo
ända in i äldre stenåldern, således under en tid, som,
enligt Montelius kronologi, ligger 6 000 år före vår egen.
Den för gånggriftstiden karaktäristiska gravformen,
gånggriften, hade nått Skåne på samma väg som dess
föregångare, dosen. I vissa trakter av mellersta Sverige, vilkas
gravkult torde påverkats direkt västerifrån, kom
gånggriften visserligen till användning hela perioden igenom, men
i Skåne tyckas nya dylika monument ej hava uppförts efter
mitten av ifrågavarande period. I motsats till förhållandet
i västra, mellersta Sverige, där hällkistan direkt utveckla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
