Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SKÅNSKA GÅRDEN 69
det forna prånget med väggen mellan detta och platsen
framför spiseln bortfallen.
Jag har tidigare påpekat den betydelse, materialet har
för uppkomsten av olika husformer, och hurusom timmer
till blockhusbygge av sig självt skapar de små spridda
husen. Är det nu senast förda resonemanget riktigt, skulle
detta innebära, att det skånska husets grundtyp utbildat
sig inom ett område, där blockhusbygget var det naturliga
och närmast till hands liggande. Samma tankegång har
även varit den vägledande för den bäste kännaren av de
svenska allmogebyggnaderna, intendenten Axel Nilsson, då
han påvisat, huru den småländska blocktimrade väggen,
allteftersom virkestillgången ner emot skånska slätten blir
sparsammare, ersättes till en början av plankor i
skiftesverk och slutligen övergår i korsvirke med tegel, sten eller
risflätade och lerslagna väggfyllningar. Vi skulle med andra
ord komma till det resultatet, att det skånsk-danska huset
har sitt upphov i det gamla Sveriges skogrikare områden och
senare spritt sig ner över den sydskandinaviska slättbygden.
Men då inställer sig strax den frågan: hur har i så fall
den bostadsform sett ut, som föregått den nuvarande, och
hava vi över huvud taget några lämningar efter en dylik?
Den hustyp, som bildar utgångspunkten för den
uppsvenska bondstugan är, såsom nyss påpekades, den som
till våra dagar bevarats i bastun, ett litet hus med ingång
på gaveln samt långväggar och tak förlängda i en öppen
svale ut över ingången. Söka vi efter denna det svenska
husets primärform i Skåne, finna vi till vår överraskning,
att den saknas. Den skånska bastun, eller som den här
benämnes brydestuan, stugan för linbrytning, har även den
ingång på gaveln, men svalen saknas; den är till sina
dimensioner oftast större än den uppsvenska, den har låga
väggar av sten med ett rätt högt sadeltak vilande på dem
samt är ofta ingrävd i en backe, en egenhet, som redan
observerades av Linné under hans skånska resa 1749.
Stundom ligger den också alldeles fritt med golvet något
fördjupat i jorden och med sitt höga halmtak närmast lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
