Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SKÅNSKA GAHDEN 75
ment, ehuru i helt annan
riktning — mot sydost, men
i förra som senare fallet äro
pulsslagen nere från Europa
förnimbara!
Ett skånskt drag är hos
den ovannämnda
lännastolen den halmflätade sitsen.
Liksom stoltypen själv så
går också halmflätningen
ner över Nordväst-Tyskland
— trä var en dyrbar vara,
men säd växte det överallt,
och halm hade man gott
om — och denna flätning
inskränker sig icke till
stolsitsarna, den återfinnes
också i förningskorgar,
såskäp-por o. s. v.; där man i övre
Sverige flätar vidjor eller
spånor kring kvistar av trä,
flätar man dem här nere
kring tjocka halmvippor.
Belysningen i stugan
utgjordes i vardagslag av spingstickor eller järnlampor, som
vanligen matades med tran. Vid högtiderna — framför allt
vid julen — sattes ljus på bordet, och ljusstakarna förete
flera växlande former. Vi träffa dels de även i övre Sverige
förekommande armstakarna av järn, präktigt smidda och
behängda med rasslande »löv». Men dessutom finna vi
stakar av trä och bränd lera. De förra kunna hava formen
av fyra krönta lejon eller av fyra hästar, som uppbära
ljuspipan, de senare hava dels tprnform, dels formen av små
tresidiga pyramider. Lejonstaken hör till de former, som
vi mera sparsamt träffa i de centrala delarna av Götaland.
Den synes här ha undanträngts av mera moderna typer och
kvarlever förutom i Skåne och i undangömda trakter av
SKÅP, DAT. 1860. INGELSTORPS S:N
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
