Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKAKTTRA, 1, ÅSBO HÄRAD, 2, N. ALBO HÄRAD.
DEN SKÅNSKA GARDEN / /
Jag vill minnas,
att det fanns en sats
i den gamla
konst-filosofien, som
lärde, att ett slättland
framför allt skapar
färgsinne och
färgglädje hos sina
bebyggare. Om denna
sats någonsin haft
fog för sig, så skulle
det vara hos den skånske slättbon. Ingenstädes i Sverige
har allmogens smak utvecklat en sådan färgrikedom som
i Skåne; särskilt i rödlakanet och krabbasnåret har den
skånska allmogeslöjden avsatt sin rikaste färglust. Men
även i träornamentiken möta vi samma särdrag.
Träsnideriet, som särskilt i det uppsvenska karvsnittet ofta utlöst
synnerligen goda konstalster, låg icke särdeles för skåningen.
Mangelbrädena kunde väl ha etl snidat handtag, men för
övrigt voro de målade. Skäkteträet, den vanligaste
friar-gåvan i Skåne, prunkar i de brokigaste färger liksom skåp,
kistor, bord, stolar och vagnssäten. Förekommer träsnideri,
är karvsnittet mycket torftigt, däremot uppträder, särskilt
mot danska sidan, en
reliefbehandling med
rankornamentik, icke
i den holsteinska och
norska barockens
prunkande blodfullhet
utan i mera tunna och
gracila stänglar, besläktad med reliefornamentiken på de
danska öarna.
Jag har här ovan framhållit några särmärken i den skånska
allmogeus odling. Att därvid slättbygdens särskilt fått vara
utgångspunkten beror på att den företer de mest pregnanta
dragen. Inledningsvis framhölls, hurusom skogsbygden och
slätten företedde inbördes olikheter på grund av olikhet i
KLAPPTRA, DAT. 1815. FAGERHULTS SIN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
