Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUND GENOM NIO SEKLER ’ 147
gjorde honom europeiskt ryktbar. Två av de övriga pro
fessorerna under denna första tid, Canutus Hahn och
Christian Papke, som föreläste filosofiska ämnen, blevo sedan
efter varandra biskopar över stiftet och prokanslerer. Det var
Hahn, som, efter universitetets upplösning under kriget 1676
—1679, hade största förtjänsten om dess återupprättande.
Detta befordrades genom Karl XI:s gåva av ett eget hus
till förvaltning och lärosalar, det från Winstrups arvingar
reducerade Lundagård, nu kallat »palatium
Winstrupia-num». De akademiska högtidligheterna, särskilt
promo-tionerna, fortforo dock att hållas i domkyrkans kor, där
vid 1800-talets början en »kungsbänk» uppbyggdes till
vänster om altaret (se bilden s. 140).
Men snart kommo åter ofredstider, det sista på skånsk
jord förda kriget (1709—1710), under vilket en dansk
häravdelning besatte och utpressade staden, vilken sedan också
härjades av pest och en större eldsvåda (l71l). Karl Xll:s
uppehåll här (sept. 1716—juni 1718) medförde ju en viss
glans. Lund var då faktiskt Sveriges huvudstad, regeringens
säte; här och i omgivningen vistades krigsfolk och befäl,
och från olika håll strömmade mer eller mindre betydande
personer, mer eller mindre äventyrliga politiker och
lycksökare hit. De lärda yrkena föraktades ingalunda av
konungen, som själv var en utmärkt matematiker och
dessutom intresserad för filosofi. Han uppmuntrade också
särskilt Anders Rydelius föreläsningar och arbeten; under de
föregående ofredsåren hade Rydelius på allt sätt sökt
upprätthålla undervisningen. — Stadens område hade nu ökats
och gick på flera, håll utanför de gamla, nu längesedan
rivna medeltidsmurarna. I stället för dessa hade en ny
befästningsvall under det svenska väldet anlagts, och denna
omlades och förbättrades av Karl XII. Ännu vid
1800-talets milt funnos därav betydande rester; nu är av vallen
blott kvar ett stycke åt sydväst, sedan närmare ett
århundrade anslaget till promenadplats.
För universitetet kunde emellertid Karl XII:s vistelse i
Lund icke på det hela bliva till fromma. Alla stadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
