Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 KKIC HULTEN
spira (Pedicularis lapponica), dvärgvide (Salix herbacea) och
polarvide (Salix polaris). Den sistnämnda torde här ha
sin sydgräns i Sverige.
Måhända har jag för länge dröjt vid Hamrafjällets
vegetation. Den är emellerlid det för fjället karaktäristiska, det
som skiljer det fjället från alla andra fjäll runt omkring.
Visst är St. Mittåkläppens, Snasahögarnas, Åreskutans
vegetation präktig, men i jämförelse med Hamras blir den
torftig. Kanske var det till en liten, liten del därför, inte
bara för den vackra utsiktens skull, vi valt Hamra till vårt
sommarhem.
Varannan dag höllo vi oss hemomkring, lagade matsäck
till den följande, pressade växter, togo »styrtebad» i bäcken,
åto och solade oss, varannan dag företogo vi litet längre färder
bortåt sluttningarna, klättrade i hamrarna, fotograferade
växter och utsikter, botaniserade och fotograferade igen. Det var
nämligen vår mening att åstadkomma en samling fotografier,
som så vitt möjligt skulle kunna ge en föreställning om
fjällets egendomliga växter.1 Om nu någon tror att det är
gjort i en handvändning att fotografera en växt, så är det
ett misstag. Sedan man drivit omkring en eller annan
timme, hittar man kanske det exemplar man vill
föreviga. Kamera och stativ plockas fram ur ryggsäcken, och
snart nog har man bilden rätt placerad på visirskivan.
Att få den tillräckligt skarp blir en annan sak. Blommor
och blad ligga icke i samma plan, så att när blommorna
äro skarpa, äro bladen suddiga, och tvärtom. Den saken
kan dock avhjälpas. Bländaren minskas undan för undan,
tills hela bilden är skarp. Detta har dock en olägenhet,
exponeringstiden ökas. Så sättes kasetten i, slutaren
ordnas, och det är bara att knäppa. Då först upptäcker man
att växten rör sig. Stängeln vajar, ett blad dallrar,
ståndarna irra omkring inuti blomman utan att någonsin stanna,
och när som helst kan man vänta att en liten vindpust
skall förmå hela växten att skaka. Även den lugnaste
sommardag är vinden så gott som alltid stark nog att hålla
1 Se vidare under Svenska bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
