Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÄVENTYRLIG TÜK TILL VASSITJÅKKO 265
synnerhet som två av deltagarna ansågo sig som
specialister på de vägar, vi tänkte vandra.
De bästa mänskliga beräkningar kunna emellertid gå om
intet, och aptiten växer medan man — går.
Fjällvandringens härlighet grep oss, den oförlikneliga lapska solen
värmde våra sinnen, och innan vi ännu förlorat ur sikte
de elektriska ledningarna längs järnvägen, hade vi djupt
ångrat, att vi ej i stället tagit tåget till Vassijaure, från
vilken station som utgångspunkt vi över Vassitjåkko och
Kårsojökeln skulle ha vandrat fram till stugan nere i denna
dal och där tagit nattkvarter; och när vi efter en timme
nådde bron över Kårsovaggejokk, hade vi beslutat att helt
enkelt lägga om vår färdplan. Om vi också numera inte
kunde starta i Vassijaure, så ville vi åtminstone sluta vår
färd där; vi ämnade därför börja med Abiskojaure,
därifrån taga oss över till Kårsodalen, tillbringa natten i den
lilla stugan härstädes samt sedan över jökeln och
Vassitjåkko söka oss fram till järnvägen vid Vassijaure eller
Riksgränsen. Så enkel var planen, — verkligheten visade
sig sedan åtskilligt mycket mera invecklad.
I stället för att taga av uppåt Kårsovaggejokk slogo vi
alltså in på den gamla kända och vanliga vägen till
Abiskojaure, funno för ovanlighetens skull båten på sin plats,
lyckades efter en del kryssningar och grundstötningar
klara sandbankarna utanför Kamajokks utlopp i
Abiskojaure samt sutto snart efter ett härligt bad bänkade inne
i stugan vid en skön måltid. Det enda som något störde
vår belåtenhet var, att turen nu kanske skulle räcka några
timmar längre än avsett varit, varför vi inte alltför hårt
vågade storma på de pannkakor, vartill med våra fruars
nådiga tillstånd våra vetékort förvandlats i turiststationens kök.
. Vid femtiden skedde uppbrottet, och vi började arbeta
oss upp på sluttningen norr om Abiskojaure. Ju högre
man här kommer, desto mer vidgar sig utsikten. Från
krönet har man en rundblick, soni kan mäta sig med det
mest storslagna inom norra Lapplands fjällvärld. Över
Karön va re och Påssåstjåkkos jökelmassor synas i söder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
