Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
platsen. Skolan hade förut varit inrymd på Lärka gård och
sedermera i närheten av Örkelljunga. Det nuvarande skolhuset
är som ett litet skolpalats på landet i den vackraste omgivning
av barrskog samt med förträfflig inredning och väl
tillgodosedda lärosalar och bostäder. Skolan, som är synnerligen väl
ordnad och försedd med den bästa och rikhaltigaste
undervisningsmateriell, har nått en utveckling, varom testator aldrig
kunnat drömma. Professor Weibull vitsordar också i sitt arbete
om Reiserska stiftelsen skolans arbete och framsteg, då
han säger, att »skolväsendet här tagit betydande steg framåt».
E. J—n.
* *
*
KAROLINERMINNET I JÄMTLANDSFJÄLLEN.
På aftonen den 2 januari detta år hade jämnt 200 år förflutit
sedan den dag, då de främsta avdelningarna i den Armfeltska
karolinerhären under det olycksdigra vinterfälttåget från Norge
nådde svensk mark. Från början bestod denna här av 4 700
man, svenskar och finnar, som den 1 januari 1719 bröto upp
från Tydalen i Norge för att över fjällen taga sig in i Sverige.
Av dessa förfröso dock mera än 2 400 på fjället och 600 dogo
strax efter hemkomsten.
Vid Duved, slutmålet för denna olycksbringande marsch och
den första bebodda plats på svensk mark, där hjälp stod att
få, invigdes 1892 ett monument till minne av de tappras
dödsmarsch. »Till 1719 års Caroliner av Fosterlandet» lyder den enkla
inskriften å stenen, som är rest på den ännu väl bibehållna
gamla skansen med en härlig och vid utsikt över Åredalen och
de omgivande fjällen.
Och det var för att hugfästa 200-årsminnet av 1719 års
karoliner, som — på initiativ av chefen för Jämtlands
fälljägarregemente, överste Gösta Lilliehöök och under hans ledning — en
kontingent på 50 man begav sig upp till västra Jämtlands
fjälltrakter. Denna kontingent bestod till större delen av officerare,
underofficerare och manskap ur Jämtlands fältjägarregemente,
men i densamma ingingo även inbjudna representanter från
några militära och civila kårer, bl. a. Svenska Turistföreningen.
Under den vecka, som tillbragtes i Jämtlandsfjällen, sökte
man på skidor följa karolinernas spår. Så kunde man t. ex.
under en skidfärd i hård sydlig vind bilda sig en klar
föreställning om de öde vidder, över vilka 1719 års karoliner, illa
utrustade, utan skidor och utan proviant måste bana sig väg
under snöstorm och köld. Vid färden genom fjällbjörkskogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:01:29 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1919/0352.html
