Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 HEMBYGDEN OCH HEMBYGDSL1TTE1UTUREN
till den kännedom om vårt land, i avseende på vars spridande
inom vårt folk Föreningen utfört en banbrytande gärning, och
då åvägabringandet av material för ett dylikt studium är den
främsta förutsättningen för att det skall taga verklig fart, hälsar
Föreningen också med glädje alla strävanden att med vår litteratur
införliva sådana verk.
Ehuru utrymmet icke medgiver ett utförligare ingående på
de hembygdshtteraturens alster, som under de senare åren —
och framför allt det sista — sett dagen, skall här i alla fall
givas en kort översikt av dessa. Det må då först konstateras,
att den litterära verksamheten på detta område går fram på
i huvudsak tre linjer. Den är för det första rent teoretisk
och strävar till att i vår hand sätta material för ett verkligt
studium av skilda orters historia och utveckling. Hit höra
t. ex. de omtryck av äldre hembygdsverk, som under de
senaste åren i rikt mått sett dagen. Docenten Göran Sahlgren
har med erkännansvärd iver startat en dylik serie, benämnd
Svenska bygder i äldre beskrivningar, som hittills omfattar 3 verk,
utgivna på C. W. K. Gleerups förlag i Lund. Dessa äro Hans
Hederström, Näsby socken i Östergötland, G. Hedin, Beskrivning
över Kräklinge socken i Neriket, samt Sam Ödmans Hågkomster
från hembygden och skolan, omfattande hans efterlämnade
anteckningar, dels om ett prästhus i Småland från 18:de
århundradet, dels om skolan i Växiö omkring år 1770. Det är
utgivarens avsikt att utveckla denna serie till att omfatta även
större och mera betydande verk, såsom Hulphers och Linnés
arbeten i tidstrogna upplagor.
Hit hör vidare Richard Dybecks av Dalarnas
Hembygdsförbund i två delar utgivna innehållsrika uppteckningar, »Om
Dalarna», som ge oss en så levande inblick i dalaallmogens
tänkesätt, seder och bruk under gångna tider. Som utgivare står
Karl-Erik Forsslund, vilkens namn är en borgen för företaget. Till
denna kategori av hembygdslitteratur hör även rent historiska
verk som den av Jönköpings stad utgivna »Jönköpings historia»,
författad av Rudolf Björkman, vilken i detta verk rest en för alla
tider bestående minnesvård över den gamla intressanta och i
vår tid alltmer betydande staden vid Vätterns södra spets. Den
första delen av detta på omsorgsfulla historiska källstudier stödda
verk anmäldes utförligt i årsskriften 1918; den senare delen har
nu utkommit och står icke sin föregångare efter.
Av delvis annan och mindre teoretisk art äro de ståtliga och
om en varm kärlek till hembygden vittnande arbeten, som i
sig samla artiklar av olika innehåll och oftast skilda författare,
vilka ha till uppgift att från olika synpunkter belysa ett visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
