- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1919. Skåne /
328

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

328 ÅRSBERÄTTELSE

raure och Varvekälven, Föreningens första fjällhyddor, samtliga byggda
omkring år 1890, äro nu mycket förfallna och bjuda ett ganska dåligt
skydd, varjämte vad ningen av Varvek- och Lairoälvarna, över vilka
broar endast med svårighet låta anbringa sig, är mycket svår. Då denna
mycket lönande turistled, som slutar på den norska sidan i Furulund
och vilken såsom ett led i det skandinaviska samarbetet på
turistområdet kan påräkna intresse även från norsk sida, har alla utsikter att
återvinna sin gamla popularitet, har Styrelsen nu gått i författning om
företagandet av vissa åigärder längs densamma. Båtar, avsedda att under
vintern uppforslas till fjällsjön Vaj mo k, äro sålunda redan inköpta;
Styrelsen ämnar vidare låta restaurera den bäst bibehållna av de bägge
Tarra-hj^ddorna — den östra vid sjön belägna — samt flytta densamma till
en plats i omedelbar närhet av den västra hyddan, som i fortsättningen
kommer att tjänstgöra som förarehärbärge. Den större stugan skall höjas
och inpanelas samt förses med dubbla britsar och en mindre
uppsättning av inventarier. Den kommer då att ge plats för fyra personer.

Från Tarraure till Sulitälma uppdelas vägen lämpligen på två
dagsmarscher, vilket tydligen även förut varit meningen och varom
anläggandet av Varvekhyddan på halva vägen mellan Njunjes och Furulund
bär vittne. Då häruppe på den stora ödsliga högslätten bränsle saknas,
har Styrelsen ansett det förmånligare att i stället för att företaga en
dyrbar restaurering av den gamla till hälften uppbrända Varvekhyddan
låta uppföra en ny enklare sådan vid stranden av Pieskejaur, där
björkskog finnes. Förläggas båtar på den västligaste viken av denna sjö, skall
man sedan förbi Varvek- och Lairoälvarnas utlopp kunna ro fram till
sjöns västligaste punkt, varifrån marschen mot Furulund fortsättes.
Även under denna sista vägsträcka möta sjöar, Eidevatn och Laamivatn;
framställning är gjord till Den Norske Turistförening om insättande av
båtar på dessa, och grundad förhoppning finnes, att så skall ske. På
detta sätt ordnad med hyddor på lämpliga avstånd och platser och
med båtar i de sjöar, längs vilka vägen går, bör denna led bli ett
lockande mål för våra fjällvänner.

Föreningen, har även haft sina ögon riktade på de trakter i södra
Lappland, som genom Inlandsbanans framdragande blivit bättre
tillgängliga för reselivet. En Föreningens representant har berest lederna
från Vilhelmina upp till Di kanas samt inlett underhandlingar om
anskaffande av en ångbåt på Kultsjön. Frågan om uppförande av
den sedan länge planerade stugan å det s. k. turistnäset vid Stal on
vid västra änden av Malgomaj har återupptagits, och beslutade båtar
ha placerats å de mindre sjöar, som ligga mellan denna sjö och
Malgomaj. Från Kultsjön öppna sig leder såväl åt norr och nordväst som
åt söder, rörande vilka Föreningen sökt sprida kännedom genom
uppsatser i sin årsskrift. Då på grund av ganska vidsträckt bebyggelse
jämförelsevis små svårigheter här möta för erhållande av kvarter och
mat, kan man hoppas, att dessa leder säkerligen inom en snar framtid
skola visa sig utöva stor dragningskraft.

I Jämtlandsområdet har byggandet av den i föregående årsberättelse
omförmälda stugan å fjället Våla v al en på leden mellan Vålådalen och
Helagsstationen påbörjats. Den torde komma att stå färdig innevarande
sommar och blir en välbehövlig knutpunkt för leder både från väster,
söder, norr och öster, varjämte den utgör närmaste utgångspunkt för
bestigning av Herrångsstötarna. Ett önskemål har vidare länge varit att
erhålla en sydlig utfartsväg från det stora, av Helagsfjället mot söder
begränsade område, som Föreningens många nyanläggningar under de sista
åren avsett att göra tillgängligt. Vandringen mellan den norr om detta fjäll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:01:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1919/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free