- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1920. Ångermanland /
18

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 HENRIK HESSELMAN

emellertid att betydande värden måste ha kommit därifrån,
då landskapet alltjämt har hört till Norrlands och Sveriges
allra skogrikaste. För närvarande intager Västernorrlands
län främsta platsen med hänsyn till exporten av sågade och
hyvlade varor. År 1913 beräknas tillverkningsvärdet av
dessa varor för hela Sverige till 199 millioner kr.; härav
lämnade Norrland och Dalarna 132 millioner, men
Västernorrland ensamt 56 millioner, sålunda ungefär 28 procent
av landets hela tillverkning. År 1912 funnos inom länet
106 sågverk med en arbetarstam av över 9 300 personer.

Det är också betydande kvantiteter virke, som hämtats
ur Ångermanlands skogar. Man beräknar att i
Ångermanälven årligen under femårsperioden 1908—1912 nedflottats
i det närmaste 10 millioner flottgods. En betydande del
härav har naturligsvis kommit från Lappland och
nordligaste Jämtland, men Ångermanland självt har nog lämnat
huvudparten. I Moälven eller Själevadsån, vars
dräneringsområde om 234 000 har helt och hållet faller inom
landskapet, flottades årligen under samma femårsperiod i
medeltal 2,75 millioner flottgods. Inom älvens
dräneringsområde beräknas 170 000 har vara skogsproduktiva.

Hur se nu de skogar ut, som lämnat sådana mängder
virke och en sådan avsevärd tribut till Sveriges
nationalförmögenhet? Hur är det nuvarande tillståndet och hur
kan den närmaste utvecklingen komma att gestalta sig? Vi
skola söka diskutera dessa frågor i det följande.

SKOGARNAS NUVARANDE TILLSTÅND OCH
UTVECKLING I ÅNGERMANLAND.

Om man undantar den yttre skärgårdsregionen, som
huvudsakligen får sin karaktär av havets närhet, kan man i
Ångermanland urskilja tvenne områden med olika
geografisk och naturhistorisk karaktär.

Landet låg vid istidens slut vida lägre än nu. Havet
trängde långt in i floddalarna, bildande långsträckta, smala
fjordar, och landskapets sydöstra del bildade en vidsträckt
skärgård. I havet och i havsfjordarna avsattes sand, lera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:01:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1920/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free