Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ÅNGERMANLÄNDSKA ALLMOGENS HEM
har med säkerhet
37
gården
fordom varit den allra
vanligaste i dessa trakter. Jämte
den existerade dock en
annan gårdsform med husen
liggande i mera spridd
ordning på en oftast rätt
vidsträckt gårdsplan, en form
som i våra dagar är nästan
ensamt härskande i
landskapet. Exempel på en
dylik mera oregelbunden gård
ses å fig. 3.
Av en bondgårds många
hus intar bastun
rangställningen som typen för den
äldsta människoboningen i
dessa trakter. Den
ångermanländska bastun — ett
rektangulärt, knuttimrat hus
med svale eller förhall och en ugn i rummets mitt — som
ofta ännu in i våra dagar användes till torkning av säd och
dylikt, har ej i historisk tid använts till bostad. Flyttas
eldstaden i bastun till ett hörn, få vi en hustyp, som än
i dag användes till boningshus på fäbodvallen. Många
gånger skänkes ljus åt detta rum endast genom en liten
glugg, stängbar medelst skjutlucka. Den vanliga typen för
torpstugan, som Ångermanland har gemensam med det
övriga nordsvenska kulturområdet, är en utveckling ur
bastutypen, uppkommen genom att bastuns svale inbyggts och
förvandlats till en förstuga med ingång från husets
långsida. Denna torpstugutyp är även den vanliga för de
bryggstugor och sommarstugor, som undantagslöst finnas
på gårdarna. Man kan dock ibland se en annan typ hos
dessa, där ingången leder från gaveln direkt in i köket,
bakom vilket ofta ligger en liten kammare. Byggas två hus
av bastutyp ihop med svalarna mot varandra, erhålles en
FIG. 8. PORTAL Å BONDGÅRD, Förf. fot.
HEMSÖ S.N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
