Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82 ANE RANDEL
Bohusläns klippor ha sina sångare, Sandhamn har sin
Sehlstedt, Kymmendö med omnejd äger sitt epos av Strindbergs
hand, Daniel Fallström, Gustaf Ullman, Fröding och Selma
»kyrkbolet» i SKOG. A. Stenholm fot.
Lagerlöf ha var sitt poetiska jaktrevir, Skåne ståtar med en
hel sångarsköla o. s. v. i oändlighet. Det finns knappast en
svensk bygd så karg, att den icke någon gång lyfts upp i
poesiens förklarande ljus av en tacksam son. Ja,
Ångermanland i övrigt har ju sina skaldiska, respektive satiriska
kartografer — jag behöver bara nämna två namn: Pelle Molin
och Ludvig Nordström. Men bränningarna, som spruta kring
Tresundaöarna ute i havsgattet, Bardhusberget, som på
avstånd liknar en basaltklump, uppstigen från havsbottnen,
hela dussinet fjordar, som, kantade av höga, skogklädda
berg, borra sig djupt in i landet — allt detta är en terra
incognita både för poeter och vanligt folk.
Lotsåldermannen vid min sida, som i sin ungdom farit vida omkring
i världen, säger, att det liknar Bretagnes kuster eller kanske
ännu mera Norges fjordnatur. Kanske har han rätt, ty man
märker icke, att alla storhetsmått naturligtvis äro
nedredu-cerade av brist på jämförelsepunkter. Man bara tycker att
Stockholms skärgårdsöar krympa ihop till platta flak, som
fredligt simma på vattnet och utan motstånd låta sig ex-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
