Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅNGERMANLANDS SJÄL (J1
gen — detta är ingen rätt å efter svenska begrepp, utan
en vik av havet, som vid ostvind stiger uppför floden i
långa tunga dyningar och bär stora atlanterångare,
destinerade till fjärran orter, fram till storindustriens
lastageplatser.
Kan det göras poesi av sågverk och sulfitfabriker? Jag
sitter på däcket till turistångaren och gör mig denna fråga,
medan vi åla oss i serpentiner uppför flodjätten. Och
svaret kommer omedelbart från synerna därute: Ja, i
Ångermanland, därför att naturen är så stor och vild och skön,
att människornas smutskastning vid stränderna krymper
ihop till bagateller. Skogsåsarna, som i olika blånande
nyanser stiga fram bakom varandra och spegla sig i
vattnet, den gröna jordremsan med sädeshässjor och
människoboningar, de vita små kyrkorna, som nyfiket titta över
nipkanterna — allt samverkar till enhetssynen: en hög
flodgud, som en gång stigit upp ur havets, ur sin faders
sköte, och låtit sig födas på nytt av små fjällsjöar uppe i
Lappland och nu är på väg tillbaka till sitt upphov,
bärande alla sina bröder — bifloderna — och sina barn, de
kluckande vågorna, tillbaka till ursprunget. Kan man hålla
fast vid den synen, då blir det fula, som sticker fram här
och var, endast medel till den stores förhärligande.
Mahomets underbara sång, diktad av Goethe, rinner mig
oemotståndligt i minnet, när jag ser och känner alla de
samverkande natur- och människokrafternas spel vid flodens
stolta gång mot havet. Ökenfloden, som Mahomet
besjunger, försvinner i nuet, och Ångermanlands stora aorta tar
de goetheska orden i arv (fast i en valhänt tolkning):
Kommen, alle!
Nu han sväller
i sin makt; ett enat släkte
bär sin kung på skuldran högt.
Och i rullande triumfvagn
ger han länder namn, och städer
spira upp kring furstens fot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
