Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 ERIK MODIN
1534) visiterade i Norrland, även källan i Sånga hava för
honom blivit utpekad såsom en plats, varest många
vidskepelser övades, och densamma på grund därav genom
hans föranstaltande igenstenad.
Men källan och dess vatten synas icke därigenom hava
övergivits, utan fortfarande flitigt begagnats. En av
efterträdarna på ärkebiskopsstolen, Laurentius Petri (Gothus),
uppgives vid pass hundra år senare, på sin visitationsresa
år 1642, även han, hava riktat sig mot det vidskepliga
bruket av Sångakällans vatten och låtit uppbränna några
av den »stora mängd kryckor, som blifwit quarlembnade
af sjuklingar, hwilka här fått sin hälsa». Någon tid
efteråt skola »3 mans bördor» sådana kryckor, vilka förvarades
i kyrkan som vittnesbörd om dess vattens helande kraft,
hava blivit förstörda. Huruvida detta skett genom
åtgörande av Boteåprosten Nils Sternelius († 1684) är ej närmare
känt, men även denne uppgives hava låtit igenkasta en
hälsokälla vid Sånga, »emedan brunsdrickning då hölls
widskeplig, efter kallt watten på någre weckor ej ansågs
kunna dämpa sjukdomar».
Från denna tid bäva vi en beskrivning av Sånga källa,
som i åtskilligt bekräftar vad här förut sagts- Sedan förf.
talat om några andra »mineralkällor» i landskapet,säger han:
»Framför dessa och många andra är dock den källa mest
värd att anföras, som finnes i Sånga socken; denna hölls
i stort anseende hos de gamle redan på den tiden, då de
ännu voro i saknad av Guds sanna dyrkan. De trodde,
att ett vattenrå rådde över källan, och de bragte därför
hvarjehanda skänker dit, såsom smånålar, mynt och
åtskilligt annat. Man berättar, att många blinda, döva och
halta eller av andra sjukdomar lidande fått bot av vattnet
i denna källa. För att bestyrka detta och vittna därom
för eftervärlden kvarlämnade de där de käppar och andra
1 I E. M. Ströms latinska avhandling »De Angermannia* från år 1705
(översatt från latinet: »Ångermanland», Hernösand 1905, av E. Modin),
den första beskrivning vi äga av detta landskap. Vad han vet berätta
om Sånga källa är anfört s. £6 (Övs.)-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
