Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUNNESTVALLEN 195
bland det stora och allvarligt majestätiska, som vilar över
de öde markerna långt borta från vägarna och byarna. Där
bor intet småsinne och ingen tarvlighet, där bo bara de
stora tankarna och de klappande hjärtana. Man börjar
för-stå, varför det är ur hans och hans kamraters led, landets
store så ofta träda fram. Liten är han, men hur fylld av arbete
är inte hans dag. Med kritter i vall är han dagen lång,
och när aftonen kommer vänta honom tusen små bestyr
hemma hos mor på vallen. Klinkan på stugdörren har gått
sönder och storkons grimskaft är avbitet, granriset i stugan
har torkat och småsyskonen ligga och ledas åt ensamheten
i stugans brits. Inte har mor bland kärnor och ystkar tid
att tänka på det.
Ibland kan du dock, när kvällen är inne och det blir
stilla där uppe bland fjällen, se honom sitta på en enslig
sten ett stycke bort från vallen och blåsa i sin videpipa.
Det är då, som bäckarna med sitt sorl och småfåglarna
med sin sång i
förening med storm
och skri från
skogarnas storvilt
leda hans första,
stapplande steg in
i musikens rike.
När så natten
på allvar
kommer med vila och
sömn, skulle jag
vilja föra dig fram
till vallen igen,
och då skulle vi
tyst smyga oss fram och sätta oss under stugans fönster
för att lyssna. Där skulle du då få höra honom blanda
sin klara stämma med mors i aftonpsalmen, och bra hård
skulle du vara, om du inte komme att känna andakt vid
den sången och förstå, vilket lyckligt liv han för borta från
en myckenhet av tidens ondska och vansklighet.
SUNNESTVALLEN FRÅN SYDOST; Förf. fot.
BODEN OCH STUGAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
