Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 K. MARTIN WESTERBERG
och det lustiga med det äventyret är, att det är så oändligt
vardagligt men på ett helt annat sätt än i storstaden bland
dess grå hus och vid dess smala gator. Det blir att söka
reda till så gott som möjligt åt sig hai: uppe, att från bygden
anskaffa det som kan gå åt under veckan och förvara det
i boden, att med hjälp av de få husgeråden och den enkla
spiseln reda en kost sådan ödemarkens barn ägnar och
anstår, att feja och skura, att sätta björklöv i fönstren och
strö ris över stuggolvet. Men det är inte bara vardags- ^
sysslor där uppe, det är så oändligt mycket av helg där
också. Bara det att få vila och bo under Anarisets snöiga
toppar är helg nog, eller det att mot aftonen se renarnas
silhuetter högst uppe på Vallista mot en röd aftonhimmel.
En sådan syn utplånas inte så lätt ur ens sinne.
Men det kan ju också hända att du har någon
högtidsdag just under den tiden, som du bor där uppe. Då tänker
jag mig, att din aller bästa vän vaknar med solen den natten,
tyst som en mus kryper han ut ur sin stuga och går med
yxan öyer axeln mot skogen. Kommer så hem och gör av
björkar en äreport utanför ditt hus och lindar lövkransar
kring din dörr. Tänder sedan eld i kokhuset och väcker
dig med. rykande dryck på blomsterprydd bricka. När du
då slår upp ögonen, ser genom lövporten de små grå
stugorna på vallen utanför och Anariset i soldiset långt, långt
borta, då känner du dig säkert vara mer i sagans än i
verklighetens värld. Är det inte högtid? Är det inte ett äventyr
och en saga så fager och god som någon?
Inte vet jag, om med allt detta talet en längtan har vuxit
fram hos dig att komma dit upp till fjällen och skogarna, till
fäbodarna och sången,till ljudet från fäbodjäntornas pipor och
ramandet från kritter i vall? Men det vet jag, att komme du
dit en gång, skulle sedan en stark, oövervinnelig längtan draga
och locka dig tillbaka igen. Hela den långa vintern skulle
du höra sångerna däruppifrån sjunga inom dig, där du witter
på skolbänken eller kontorsstolen. Hundarnas skall på gatan
skulle bli för dig till vargarnas tjut under höstnätterna,
springpojkarnas visslingar till ljudet från vallpojkarnas videpipor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
