Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var långsträckta, buktande sjöar med fjäll, som
stupade kala och branta och lyste i en underbar, isblå dager.
Storm var i annalkande och vågorna fräste. Och vi
knogade oss framåt under omväxlande rodd och vandring och
nådde på aftonen Dikanäs.
Dikanäs är en liten kulturhärd mitt i ödemarken med
några gråa stugor, en röd liten prästgård och ett stort
timrat skolhus. Kapellet ligger där, tyst och anspråkslöst, i
tallskogen., En stor stege står lutad mot taket, som har två
skorstenar. Det är inte vackert, men gör i all sin enkelhet
ett gripande intryck. Kanske än mer när den svaga, spröda
klockklangen dallrar ut över nejden.
En bondstuga högt uppe på en backe blev vårt hem
under några dagar, och här fingo vi vara med om två roliga
saker, slåtterarbete och tunnbrödsbak. Tunnbröd är
nämligen enda formen för bröd i dessa trakter, där jäst är en
oöverkomlig vara.
Men allting har ett slut, och en dag sutto vi i postbåten,
vinkade ett vemodigt farväl åt Dikanäs och fördes med
kraftiga årtag mot Vojmsjön. Och här kliva vi ombord
på den lilla ångbåten, som skall föra oss åter mot bebyggda
och civiliserade trakter. Kaptenen på farkosten var bror
till Lundberg på Malgomaj och underhöll oss med historier
under hela resan, tills vi på eftermiddagen passerat hela
Vojmsjön och hunnit fram till Tresund. Här togs ett ömt
farväl, och med många goda råd från Lundbergs sida
vandrade vi söderut mot Nästansjö.
Det var en bred och rak landsväg, fruktansvärd i sin
ödsliga enformighet. Där fanns inte en höjning, ej ens den
minsta kulle, som kunde bjuda omväxling för ögat, inga
gårdar, inte en stuga på den 15 km långa sträcka, vi hade
att vandra. Fram kommo vi emellertid.
Nästansjö är en stor, grann by med en slösande rikedom
av gårdar och gula, dignande sädesfält, där hässjorna resa
sig skyhögt mot himlen, ja, de äro så höga, att kärvarna
måste hissas upp med lina.
Vi övernattade här, och dagen därpå fortsattes vandringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
