- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1920. Ångermanland /
228

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 GRETA ADRIAN

mödanden och en god portion tur kom vi rakt på
»gammen». Den låg inbäddad i snår med fjäll på båda sidor
och utsikt mot en djup, lummig dal med ett klart vatten,
Akkaresjaure, över vilket Arvassaules branta, snöiga toppar
höjde sig. Morgonsolen hade torkat björksnåren, och snart
sovo vi på nylövat kåtagolv med en pyrande enriseld som
skydd mot
myggen. En dag
vilade vi över här
och fortsatte
sedan mot
Mavasjaure. Av
norrmännen hade vi
hört att det skulle
finnas kåtor på
norra stranden.
Lapparna
uppehöllo sig
visserligen för tillfället
i Norge, men någon gubbe hade möjligen stannat kvar
för att fiska. Sedan vi arbetat oss ned för Storloomis
snåriga sydsida, träffade vi på de tomma kåtorna, togo
en i besittning och lövade den efter vanan; sedan gingo
vi ned till stranden för att se om där möjligen fanns någon
fiskande lappgubbe. Någon dylik funno vi ej, men väl ett
par norrmän, även de arbetare från Sulitälma, som tagit
sig hit för att fiska. Nu upprepades samma historia som
vid Pieskejaure. Sedan den ömsesidiga förvåningen lagt
sig blevo vi de bästa vänner. Även dessa norrmän hade
en båt i sjön med påföljd att vi följande morgon blevo
rodda över till Mavasjaures sydsida, till en gammal
övergiven »gamme». På detta sätt blevo vi åter besparade
vadning och en dryg vandring utefter Sjöstrand med dålig
terräng. Kåtans läge visade sig vara det trevligaste man
gärna kunde tänka sig. Den låg på en udde med tvenne
mjuka vikar, en åt väster och en åt öster. I väster, där
vågorna ständigt bröto sig mot den branta stranden, hade

TARRAJOKKHYDDAN.

S. Adrian fot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:01:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1920/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free