Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ölands fornlämningar av T. J. ARNE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i norr till Gräsgård och Ås i söder har man vid plöjning och
grustäkt anträffat hundra och åter hundra kistor av kalkstenshällar, som kunna tillskrivas de första tre århundradena efter Kr. Ofta äro de bildade av vertikala flisor, men ej sällan äro de omsorgsfullt uppmurade av på varandra lagda flisor, visserligen utan användning av murbruk. Stora, delvis systematiskt undersökta gravfält äro kända från S. Bårby i Mörbylånga s:n, Rösslösa, Bjärby, Stora och Lilla Dalby i Kastlösa s:n, Prästbostället och
Ösby i Gräsgårds s:n, Störlinge i Gärdslösa s:n, i Hulterstads s:n, vid Hagby i N. Möckleby s:n, Bjärby i Runstens
s:n, i Segerstads s:n, Gårdstorp och Gettlinge i S. Möckleby
s:n, Torslunda s:n, S. Kvinneby i Stenåsa s:n. Gravarna
ligga mestadels i norr-söder och skeletten ha huvudet mot
norr; i en kista hittas ibland ett par tre skelett. Utrustning med vapen är vanlig i mansgravarna.
Jordandets återuppträdande tyder på, att den urgamla
föreställningen om att den döde fortsätter sitt skuggliv
i graven fått nytt liv, sedan under lång tid den uppfattningen härskat, att den dödes själ genom bränningen
frigjordes från sitt kroppsliga hölje och kunde begiva sig
till ett andarnas gemensamma dödsrike. Själva gravens
gestaltning tyder härpå. En hällkista vid S. Bårby i Mörbylånga socken var uppmurad som ett hus med ett litet utsparat, fyrkantigt fönster och en trappformig avsats upptill,
som stöttats av tvärlagda bjälkar, över vilka lagts ett tak
av flata hällar. I detta den dödes hus låg en krigare i full
rustning med svärd, sköld, lans och kastspjut. Stundom
smyckas den dödes fingrar av en enkel guldring.
De talrika flisor och bautastenar, som överallt ses uppresta på gravfälten, torde delvis tillhöra denna tid. Berömda äro »Odins Flisor» i Högsrums s:n, den stora flisan vid Ryds gård i Glömminge s:n och Tingstads Flisor vid
St. Dalby i Kastlösa s:n.
I Danmark och Sydsverige har man i en del mossar
upptäckt rika fynd av vapen, smycken och husgeråd från
tiden mellan 250 och 400 efter Kr., vilka med skäl anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
