Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegetationen och det öländska landskapet av G. EINAR DU RIETZ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86 G. EINAR DU RIETZ
Var det alvaret, som satte sin prägel på södra Öland, så
är det lövskogen på mellersta delen av ön. Vid alvarets
nordgräns tar lövskogen vid, och så följer ända upp till
trakten av Borgholm den stora mellanöländska
lövskogsbygden. I väster skjuter den ned som en kil och går först
i Vickleby småningom över i den sydöländska naturen.
STORA VÄGEN GENOM BODA KRONOPARK.
R. Åkerhielm fot.
Det är den, som gör mellersta Öland så olikt det södra.
Blott den östra kustremsan är sig alltjämt lik.
Det fmns många slag av lövskog på Öland, men den fullt
orörda naturskogens prägel bär knappt något av dem.
Låt oss börja med den öppna lövängen, där snårskogen
är röjd och där träd och buskar blott stå kvar i glesa
grupper som i en park mellan öppna slåtterängar. Kanske
är den ändå den rikaste. Där finner man alla den öländska
lövskogens träd och buskar, och där lysa ängarna av alla
vårens och försommarens röda orkidéer. Den som sett
den synen, glömmer den aldrig, och kanske är det just
den öppna lövängen, som djupast fäster sig i ens minne
av öländska skogar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
