- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
109

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De dödas och de levandes land av ERNST KLEIN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DE DÖDAS OCH DE LEVANDES LAND 109

de flesta ha några starka söner rest en tung, orubblig sten
till fars minne. I den stenens rötter savade ättens kraft.
Här fanns den att hämta., som signande galder eller blott
som kraftgivande aning, när ättlingen i nöd lade handen
på den svala graniten. Men
för stora män - eller för
män, som blivit borta i
fjärran och efter vilka
saknaden blivit dess större som
sorgen aldrig fått sitt
utbrott vid den dödes läger,
restes här, där det fanns
gott om plats och där
vinden aldrig upphör att blåsa,
stora skepp att bära
sjöfararens minne. Från Böda
udde ned till brinkarna vid
Ottenby lummiga
herrgårdspark segla långskeppen med
höga stävar av kalkstenshäl-

0 FLISOR VID OLANDS SÖDRA UDDE.

lar. Några ha roddarbänkar E. Zetterberg fot.

med plats för många drängar,

några en stenpelare i mitten, där seglet kunde vara hissat.
Kanske en svart höstnatt, när sydvästen kommer Långe
Jans fyr att sjunga som en stämgaffel och signalskotten dåna
genom den täta dimman var femte minut, - kanske en
svart olycksdag om vintern, när fåken ryker in från nordost,
när finnar och trollkunniga bjarmer i nordost lösa
stormknutarna på sina sejdremmar och folket på Öland ligger
inne och passar elden, som inte vågar sig ut ur
skorstenspipan, - kanske en sådan dag eller natt äro alla
härskeppen på landborgarna bemannade med vadmalsklädda män,
envar bärande läderklädd eksköld med blank buckla av
gott järnsmide, starkt spjut med goda runor ristade i
udden, svärdet tungt, kort, eneggat, med härdat bett och med
sving som en smedshammare. Kanske en sådan dag -
eller natt - återfå de döda seglen, de bålbrända båtarna,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free