- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
114

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De dödas och de levandes land av ERNST KLEIN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

114 ERNST KLEIN

son Valdemar (byggherre både på Stockholmen och Alsnö)
försågs med nya »stenstugor», en gång sett ut som
Bårby-borgen. Efter många omskiften, byggt, nybyggt, ombyggt,
härjat av danskar gång efter annan både med eld och
kanoner och till sist skymfligen bränt och vårdslösat av

svenska män, står
Borgholms slott nu som den
yngsta i raden, men
också den mäktigaste av de
öde borgar, som vaka
över de dödas högland.
Tyvärr har helgden vikit
från detta hus. Kanske
står det i sina yngsta
delar vår tid för nära. Den
i allo rätt möderne kung
Karl X Gustaf bröt ned
dess medeltida Kärna,
och tog kanske därmed
bort livsnerven i denna

S:TA BIRGITTAS KAPELL,
BREDSÄTRA.

E. Zetterberg fot.

väldiga borg. Hans sen-

tima efterträdare, Karl XV, har målat sitt namnchiffer i
jättebokstäver på en av de bäst bibehållna innerväggarna. Nutida
människor osnygga med butelj skärvor och papperslappar den
underbara, med kaskader av mossgrön kullersten och täta
lövsnår täckta sluttning, som leder upp till slottet. Räcken
och bänkar, väl behövliga vid den branta stigen, äro osnygga,
trasiga och fullkarvade med namn. Därtill kommer, att
Borgholmsruinen är grovt, men långt ifrån hållbart konserverad.
En inlagd räls eller T-balk här och var i den ärevördiga
stenmuren skämmer mer än den botar. - Men trots allt är
Borgholms slottsruin skön, särskilt när man står uppe i något av
tornen eller ute på en framspringande bastion och mellan
buskar och murgröna ser ut över alvaret och sundet. Med
större omvårdnad - det yttre beviset på vördnad och kärlek
- skulle den väcka även de tanklösaste besökares tankar
och lära dem, i vilket undrens land de befinna sig häruppe.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free