- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
121

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De dödas och de levandes land av ERNST KLEIN

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DE DÖDAS OCH DE LEVANDES LAND 121

Ångkvarnarna där borta i Kalmar göra dem ingenting -
åtminstone inte ännu på länge. - Men när man ser
mjöl-naren gå omkring och navigera en liten gnisslande
Ölandskvarn, har man ett melankoliskt intryck av att bevittna
något, som en senare generation aldrig mer får se. - -

Samma vemod känner man inför de gamla byarna med
sina om kontinentens åldrigaste germanska byar
påminnande längor, uppförda av bilade ekplankor, som fällts
in i ramverk av ek, eller också av skiktad kalksten med
rappning. De stora inkörsportarna leda till en gård,
sten-lagd med stora hällar, mellan vilka gräset spirar som en
vacker, grön infattning. Mangården och den i flygel byggda
sommarstugan äro ofta nog märkligt små i förhållande
till de vidsträckta uthuslängorna. Men förnämt avskild
verkar den med sin lilla täppa framför farstubron. De
nya gårdarna flytta isär. Det är ofta god smak och stil
på dem också. Ett slags villastil, som vittnar om socialt
uppåtsträvande och - amerikanska dollars. Men
traditionen är bruten. Branden i Triberga (sommaren 1920)
verkade ytterligare som ett argument för den gamla
by-anläggningens upplösning. Överallt hörde man folk säga:
Där ser man, vad det nyttjar till att bygga alla uthus i
en länga! Och det är nog så, men man kan inte se
förgängelsen utan en (om ock undertryckt) suck. Ty det
gamla var så ståtligt!

Det nya breder framför allt ut sig på västkusten, och
främst går Mörbylångadalen, den breda, fruktbara
kustremsan mitt på ön. Där grönska breda betfält, där ligga
nybyggda, herrskapslika gårdar omgivna av sina ägor som på
andra håll i Sverige. Jorden är bland de bästa i vårt land.
Nere vid stranden ligger Mörbylånga köping, en fin och
idyllisk plats, där det lilla torget (eller är det en bred
gata?) kan vara stolt över att ha ett nytt hus, som är minst
lika smakfullt och vackert som de gamla småstadslängorna
mitt emot. En ovanlig syn i vårt land, väl ägnad att inge
förhoppningar. Där vid kusten ligger också Degerhamn
med sin stora cementfabrik, som lever på skifferavfallet från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free