Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blekingska parker och trädgårdar av WILLIAM ANDERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
karaktäristiska trädslagen reser sig det stora byggnadskomplexet,
[1]
som har en planform liknande ett liggande H, med dess
av ryggåstak täckta, låga envåningslängor, kupolsal och
tempelfront. Synnerligen anmärkningsvärd är byggnadens
välkomponerade inbyggnad i terrängen och de låga längornas
sammansmältning med naturen. Måhända har det lantliga
intrycket varit starkare förr, då byggnaden var målad i
rött och vitt. Orsaken till att Skärva erhöll den
egendomliga, låga formen torde kanske delvis få tillskrivas
ekonomiska skäl. Enligt en under denna tid ofta tillämpad
praxis lärer Chapman av staten bekommit fritt virke för
uppförande av en envåningsbyggnad. Att byggnaden av detta
skäl kom att utbreda sig mera på bredden än stiga i höjden
är därför ingalunda orimligt. Det går också en gammal tradition
om att Gustaf III skulle blivit rätt häpen, när han fick
se detta ovanligt stora lusthus.
Förebilden till Skärva torde man ha att söka i den då
så vanliga blekingska ryggåstugan, utom i vad som rör
kupolsalen. Här får nog ursprunget sökas i centralbyggnaden,
använd inom bostadsarkitekturen. Centralbyggnaden,
idealet för den italienska renässanskyrkoplanen, överfördes
senare av Andrea Palladio i patricierbostaden (den berömda
Villa Rotonda vid Vicenza). Såväl denna byggnadstyp som den
mitt över viken liggande Trefaldighetskyrkan i Karlskrona
med dess kupol torde ha inspirerat arkitekten. Det råder
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
