Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skisser från en Värmlandsfärd av ESTER EDELSTAM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och fråga. Och det var för besynnerligt, att skördearbetet
alltid skulle pågå just där Stava och Rita för tillfället befunno
sig! Efter två dagar hade dessa absolut inga hemligheter
för folket vid Världens Ända. Det lönade sig inte
att försöka dölja vare sig vad man åt eller sade eller tänkte.
Och själva hade de så gripits av ställets trollmakt, att
de glömde allt bakom och framom, allt fjärran och kulturmässigt,
och de gingo helt upp i det härvarande, trånga livet
och de fängslande, ändlösa synvidderna. Vid Världens
Ända skulle de gärna glömt sig kvar i sju runda år
likt den bergtagna i sagan, men blott sju runda
dagar stodo dem till buds.
<bild>
INTERIOR AV ETT PÖRTE. H. R. Griis fot.
Men det blev händelserika dagar – och nätter
–, ty vid Världens Ända stodo alla vanliga begrepp
på ända. Så voro i ödestugan, som Stava och
Rita fingo upplåten åt sig, fönstren omsorgsfullt igenspikade,
men dörren gick ej att låsa. En säng var här liktydig med
en knippa halm, utströdd mitt på golvet i ödestugan, som inga
andra möbler hade än kungaparet i oljetryck på väggen och
en stol utan sits i kammaren. Och när Stava och Rita gingo
»till sängs», klädde de på sig, och när någon av dem blev
trött på att ligga och låtsas sova, satte hon sig att vila på den
sitslösa stolen i skymningsnattens långa timmar, och när det
blev kallt, smög hon sig på tå ut i köket för att ej väcka den
sömnlösa sängkamraten, ut att dansa och fäkta och hoppa
i kapp med läderlapparna. När det äntligen blev morgon,
klädde de av sig alla ytterplaggen och lade sig att sova på
mjuka stenhällar, bland doftande hö i gassande solsken,
men i skygd av den mäktiga asken Ygdrasils täta skugga.
Och i sömnen lyssnade de till nornornas talan och skrevo
ned allt märkvärdigt, de skådat i finnskogarnas djup, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
