Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högst uppe i Kebnekaise av AND. PALLIN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
timme vid kanten av det snöfält, där man begynner uppstigningen
till passet mellan Tuolpagorni och Vierramvare,
i hopp att Baumann skulle komma ned denna led. Ingen
kom. Hur hade det gått för honom? Visst är han en tränad
bergbestigare, men han känner ej till det stora fjället
och har ej karta. Kanske vilsegången nu i kall storm eller
snöstorm på ett för honom okänt berg. Ingen mat har
han med sig – men här kunde vi dricka den heta mjölken
ur termosflaskan – det kändes bittert. Vi ropade som aldrig
förr, ropen trängde dovt in i molnmassorna, som vältrade
ned från Vierramvåres svarta väggsida. Ingen svarade.
Vi ska lämna mat kvar åt honom här, tänkte jag och
lade några smörgåsar på snön. Men så kom tanken: det
tjänar ingenting till, han har naturligtvis gått ned den östra
leden, och då kommer han inte hitåt. Han skall säkerligen
vara i stugan före oss och därför är det bäst att
raska på. Och så tog jag tillbaka smörgåsarna.
Vi sågo oss om gång efter annan; ingen Baumann, men
i stället en förskräcklig syn: Kitteldalen begynte fyllas av
tjocka molnmassor, som riktigt vällde ned från kringliggande klippkammar.
Tänk, om det röker ur skorstenen, då stugan kommer i
sikte! Naturligtvis har han tänt en eld, om han kommit
före oss. Det var med stark spänning jag spejade efter
den första synen av stugan. Ett par minuter före kl. 3
ljöd över fjällheden ett rop med en underton av ängslan:
»Det röker inte ur skorstenen!» I stugan trädde vi in kl. 3
e. m. Den var tom, men väntan blev icke lång, ty kl. halv
4 öppnades dörren och Baumann trädde in. Stor glädje!
Även han hade undrat: Röker det ur stugan? Och det
rökte! – Han hade gått och sökt efter smörgåsar på snö-
fältet nedanför sänkan mellan Tuolpagorni och Vierramvare
och var förvånad över att jag inte lagt ut några. Det kändes
hårt att höra detta.
Dagen hade sålunda förlupit lysande. Frågan om en
uppstigning från kitteldalen direkt mot sänkan mellan högsta
kammen och Vierramvare var löst, om än i negativ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
