Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning och turistväsende av TORD ÅNGSTRÖM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOLLIDEN, NÄRA BORGHOLM.
Sent en stilla sommarafton lämnar jag Västerås på väg
till Stockholm med ett litet ensitsigt monoplan. Ingen
rörelse annat än detta ständiga flytande framåt över vatten
och land. Mälarnejden med dess mångfald av öar har
klätt sig i tunnaste slöja av dis, som med utsökt hänsyn
låter jorden tona av i en blå sommarhimmel. Solen har
nyss gått ned. Färgerna från land, öar och vatten slockna.
Skymningen och diset begränsa synvidden framåt till en
knapp halvmil. Jag har en instinktiv känsla av att något
försiggår bakom mig, ty jag vänder mig om. Bortåt dit
solen dalat ligger hela Mälaren i rödaste ljus, badande de
talrika öarna, som endast te sig som mörka fläckar. –
Tiden svinner fort i vissa stunder. Jag är nära att helt
glida förbi den gråaktiga spökstad, som plötsligt ligger snett
nedanför mig. Endast tvenne ljushärdar vittna om att den
hör livet till – ljusen från Berns och Hasselbacken.
Jag startar från Sala på väg till Falun. Redan på relativt låg höjd skönjes Dalarna. Det ligger där med sina
blånande höjder som ett upprört hav med mäktiga vågor,
vilka genom en förtrollning stelnat. Åt fjällen till, längre
norrut måste den på höjderna kvarliggande snön te sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
